Kostnadsfritt för dig som husägareEn kontrollerad firma per områdePriser med källa och datumBloggOm ossFör entreprenörer
Beskriv ditt ärende

Radon i hus: mäta, gränsvärde och åtgärder (2026)

Kort svar

Radon är en radioaktiv gas som främst kommer från marken och i hus byggda 1929–1975 ibland från blåbetong. Referensnivån för bostäder är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde, och Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att närmare 400 000 bostäder ligger över den. Du mäter med spårfilmsdosor i minst 60 dygn mellan 1 oktober och 30 april, cirka 500–1 000 kr för två dosor 2026; ligger huset över nivån är radonsug den vanligaste åtgärden mot markradon, cirka 20 000–55 000 kr efter ROT enligt saneringsfirmornas prislistor.

Rött tvåvånings trähus med snötäckt tak i skymning och tända fönster

Radon är en osynlig, luktfri och radioaktiv gas som finns i marken under alla svenska hus och som i vissa hus också avges från byggnadsmaterialet. Den är enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsak till omkring 500 lungcancerfall om året, och närmare 400 000 bostäder ligger över referensnivån 200 Bq/m³ utan att de flesta ägare vet om det. Den här guiden samlar det du behöver för att bestämma dig: var radonet kommer ifrån, hur farligt det är, hur du mäter rätt enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning som gäller från 1 oktober 2026, vad ditt värde betyder och vad åtgärderna kostar 2026. Radon i brunnsvatten tas inte upp här utöver en kort avgränsning.

Vad är radon och var kommer det ifrån?

Radon bildas när radium, som i sin tur kommer från uran, sönderfaller i berggrund, jord och vissa byggnadsmaterial. Gasen i sig andas du ut igen, men när den sönderfaller i rumsluften bildas radondöttrar som fastnar i lungorna och strålar. Halten mäts i becquerel per kubikmeter luft, Bq/m³, där en becquerel är ett sönderfall per sekund.

I svenska hus finns tre källor:

  1. Marken. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är markradon den klart dominerande källan i både småhus och flerbostadshus. Markluften i Sverige har nästan alltid hög radonhalt, typiskt 5 000–200 000 Bq/m³. Eftersom lufttrycket inne i huset oftast är lägre än i marken sugs markluften in genom sprickor i bottenplattan, skarven mellan golv och vägg, rörgenomföringar och golvbrunnar. Ju mer genomsläpplig marken är (grus, sand, sprickigt berg) och ju otätare grunden, desto mer kommer in.
  2. Byggnadsmaterialet. Blåbetong, en alunskifferbaserad lättbetong, tillverkades i Sverige mellan 1929 och 1975 och avger radon och gammastrålning. Enbart byggnadsmaterialet ger enligt myndigheten i praktiken aldrig över 1 000 Bq/m³, men i kombination med dålig ventilation räcker det gott för att passera referensnivån. Om du misstänker blåbetong, läs guiden om blåbetong.
  3. Hushållsvattnet. Vatten från egen borrad brunn i uranrik berggrund kan avge radon till inomhusluften; enligt Strålsäkerhetsmyndighetens tumregel ger 1 000 Bq per liter i vattnet ett tillskott på cirka 100 Bq/m³ i luften. Radon i brunnsvatten behandlas inte vidare på den här sajten.
Så kommer radon in i huset Ett hus med källare i genomskärning. I marken under och runt huset finns radon som rör sig uppåt. Sex vägar in är numrerade: 1 sprickor i betonggolvet, 2 skarven mellan golv och vägg, 3 rörgenomföringar och golvbrunn, 4 otäta källarväggar av lättbetong eller murblock, 5 blåbetong i väggar och bjälklag som avger radon inifrån materialet, 6 undertryck från frånluft eller självdrag som drar in markluft i huset. 1 Sprickor i betonggolvet 2 Skarven golv–vägg 3 Rörgenomföringar och golvbrunn 4 Otäta källarväggar (lättbetong, murblock) 5 Blåbetong i väggar och bjälklag 6 Undertryck (frånluft/självdrag) drar in markluft Radon i marken Källare 4 5 1 2 3 6
Radon tränger in i huset från marken genom sprickor, skarvar, genomföringar och otäta väggar, avges från blåbetong och dras in av undertrycket från ventilationen.

Det är tryckskillnaden som driver inflödet. Självdrag och frånluftsfläktar utan tilluft skapar undertryck i de nedersta rummen, och därför har källare och bottenvåningar oftast högst halt. Markfukten tar samma vägar, mer om det längre ner.

Hur många hus har för mycket radon?

Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar (september 2026) att närmare 400 000 bostäder i Sverige har en radonhalt över referensnivån. I myndighetens rapport 2021:28 beräknades omkring 330 000 småhus ligga över 200 Bq/m³, vilket motsvarar omkring 16 procent av småhusen 2021. Samma rapport visar att byggåret spelar stor roll:

Byggår (SSM 2021:28, mätningar 2015–2017) Andel över 200 Bq/m³ Medelvärde
1950–1980, alla hus 33 % 185 Bq/m³
1950–1980, hus med blåbetong 53 % 252 Bq/m³
1950–1980, hus utan blåbetong 27 % 163 Bq/m³
1980–2000 11 % 89 Bq/m³
2000–2010 6,1 % 63 Bq/m³
2014–2016 2,0 % 41 Bq/m³

Samtidigt har få mätt. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens genomgång av energideklarationer (2024) har bara runt 15 procent av småhusen gjort en radonmätning, och hälften av dem är gjorda för många år sedan. Radonova Laboratories redovisade i oktober 2025 att 23 procent av 119 511 mätta villor 2015–2025 låg över 200 Bq/m³, men den siffran gäller villor vars ägare valt att mäta och är därför högre än rikssnittet.

Hur farligt är radon?

Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att ungefär 14 procent av lungcancerfallen i Sverige orsakas av radon, cirka 500 fall per år. 450 av dessa är rökare och 50 icke-rökare: radon och rökning förstärker varandra kraftigt. Risken ökar med 16 procent av grundrisken per 100 Bq/m³ vid långvarig exponering, vilket enligt myndighetens egen räkning betyder 64 procent högre lungcancerrisk i ett hus med 400 Bq/m³ än i ett hus utan radon. Om alla hus över 200 Bq/m³ sänktes till runt 100 Bq/m³ skulle enligt myndigheten på sikt omkring 200 lungcancerfall om året kunna undvikas.

Radon ger inga symtom, varken hosta, huvudvärk eller lukt. Det enda sättet att veta är att mäta.

Referensnivån 200 Bq/m³: vad betyder ditt värde?

Referensnivån för radon i bostäder är 200 Bq/m³, uttryckt som årsmedelvärde, enligt strålskyddsförordningen (2018:506) 3 kap. 6 §. I dagligt tal säger de flesta “gränsvärde”, men myndigheten skiljer på begreppen: en referensnivå är enligt Strålsäkerhetsmyndigheten inte en bindande strikt gräns, men en nivå som inte bör överskridas och som är utgångspunkt för att bedöma behovet av åtgärder. Överstiger årsmedelvärdet 200 Bq/m³ föreligger enligt myndigheten skyldighet att utreda och åtgärda, och kommunens miljökontor kan förelägga om mätning och åtgärd. För nya byggnader är 200 Bq/m³ däremot ett bindande gränsvärde enligt Boverkets föreskrifter BFS 2024:8 (3 kap. 2 §, i kraft 1 juli 2025).

En kort tolkningstrappa, med Strålsäkerhetsmyndighetens riskökning på 16 procent per 100 Bq/m³:

Årsmedelvärde Vad det betyder Vad du gör
Under 100 Bq/m³ Under medelhalten i svenska bostäder (cirka 100 Bq/m³) Ingen åtgärd. Mät om efter ombyggnad eller om tio år.
100–200 Bq/m³ Under referensnivån, men risken är cirka 16–32 procent högre än utan radon Ingen skyldighet att åtgärda. Enkla åtgärder som bättre ventilation kan övervägas, särskilt med sovrum i källaren.
200–400 Bq/m³ Över referensnivån, skyldighet att utreda och åtgärda Radonutredning för att hitta källan, sedan åtgärd.
Över 400 Bq/m³ Enligt SSM 64 procent högre risk vid 400 Bq/m³ Åtgärda, ofta radonsug plus tätning. Rökare bör prioritera särskilt.

Tänk på att årsmedelvärdet enligt metodbeskrivningen jämförs med referensnivån utan hänsyn till mätosäkerheten och avrundas till närmaste tiotal. Ett värde på 190 Bq/m³ är alltså formellt under nivån men inte i någon riskmässig mening “godkänt”. Hela resonemanget, inklusive vad som gäller för gamla hus, källare och lägenheter, finns i guiden om gränsvärde för radon.

Så mäter du radon rätt enligt metodbeskrivningen 2026

Strålsäkerhetsmyndighetens reviderade metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder tillämpas från 1 oktober 2026 och ersätter 2013 års version. Kärnreglerna är oförändrade; nytt är att respektavståndet till golv, vägg och tak höjts från 25 till 30 cm, att en sammanhängande helårsmätning (365 dygn) nu godtas som grund för årsmedelvärde, och att laghänvisningarna uppdaterats. Så här gör du:

  1. Beställ spårfilmsdosor med analys av ett Swedac-ackrediterat laboratorium. Enligt metodbeskrivningen rekommenderas ackrediterad analys enligt SS-EN ISO/IEC 17025; Swedac listar Eurofins Radon Testing Sweden AB, Radonova Laboratories AB och Radonanalys GJAB som godkända för metoden. Två dosor kostar 2026 cirka 500–1 000 kr inklusive moms beroende på var du beställer.
  2. Minst två mätpunkter: sovrum och ytterligare ett rum, till exempel vardagsrum. Har huset flera våningar ska varje våning med bostadsutrymme mätas. Mät inte i badrum, klädkammare, garage eller förråd.
  3. Placera dosan rätt: minst 30 cm från golv, vägg och tak, minst 1,5 m från fönster, ytterdörr, tilluftsdon och element och minst 0,5 m från frånluftsdon. Flytta inte dosan under mätningen.
  4. Mät minst 60 dygn i följd under eldningssäsongen, normalt 1 oktober–30 april i södra och mellersta Sverige. Bo och ventilera som vanligt.
  5. Skicka in dosorna och få en rapport med årsmedelvärde. Du intygar med din signatur att instruktionen följts.

En korttidsmätning (minst 7 dygn med spårfilm eller minst 2 dygn med instrument) ger enligt metodbeskrivningen bara en indikation, inte ett årsmedelvärde, och ska inte ligga till grund för myndighetsbeslut. Elektroniska mätare för hemmabruk, som Airthings View Radon för 1 899 kr hos Elgiganten, är bra för att följa hur halten varierar men ger inget protokoll. Hela proceduren steg för steg, inklusive fritidshus och helårsmätning, finns i så mäter du radon. Vill du ha dosor från oss, anmäl intresse för radonmätning; beställningen öppnar i januari 2027.

Bra att veta: Radonmätning ger inget ROT-avdrag. Skatteverket anger uttryckligen att inget avdrag ges för att mäta fukt, radon och asbest. Själva saneringen ger däremot avdrag, se nedan.

Var finns radon? Radonkartor visar risk, inte ditt hus

Sökningen “radonkarta” är vanlig. SGU kartlägger radioaktivitet i berg, jord och grundvatten, och så gott som alla kommuner har enligt Strålsäkerhetsmyndighetens broschyr kartor över markradon. Kartorna är bra för samhällsplanering men dåliga för att bedöma ett enskilt hus. Strålsäkerhetsmyndigheten svarar själv på frågan om det finns en radonkarta för en viss adress att markradonkartorna är för oprecisa för att det ska gå att dra slutsatser om en enskild fastighet, att husets konstruktion i hög grad styr hur mycket markluft som kommer in, och att det enda sättet att få reda på radonhalten i ett hus är långtidsmätning av inomhusluften. Eurofins Radon skriver på samma tema att lågriskområden fortfarande kan ha tillräckligt höga halter i marken för att ge förhöjda halter inomhus.

Variationen är stor även inom en kommun. I Radonovas mätdata 2015–2025, redovisade per kommun av Svensk Radonförening i november 2025, låg andelen villor över 200 Bq/m³ på 7 procent i Malmö men 48 procent i Falköping, 40 procent i Västerås och 34 procent i Stockholm, och två grannhus kan ha helt olika värden beroende på grundläggning, sprickor och ventilation.

Praktiskt betyder det:

  • Använd kartan som en anledning att mäta, aldrig som en anledning att låta bli. Boverket skriver att du bör mäta även om du bara misstänker att huset ligger i ett område med höga halter av markradon eller är byggt med blåbetong.
  • Kommunens miljökontor kan ha resultat från tidigare mätningar på fastigheten eller i området, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten.
  • Högriskområden är enligt den nationella handlingsplanen för radon typiskt rullstensåsar och annan genomsläpplig mark samt områden med alunskiffer; ett lågriskområde ska inte tolkas som ingen risk.

Åtgärder per källa: vad fungerar och vad kostar det 2026?

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är första steget alltid att ta reda på varifrån radonet kommer, och myndigheten rekommenderar en certifierad radontekniker eller radonkonsult. En radonutredning med instrument på plats kostar 2026 cirka 3 000–7 000 kr (Aerius 3 000–7 000 kr, Attunda 5 375 kr, Peter Sotare 5 850 kr inklusive moms); flera saneringsfirmor gör hembesöket gratis om du sedan köper åtgärden.

Källa Åtgärd Pris 2026 Prisbas och källa
Mark Radonsug: fläkt som suger markluft under plattan via en eller flera sugpunkter 20 000–40 000 kr (platta på mark), 35 000–55 000 kr (källare) Efter ROT enligt Aerius och Akono; Radea anger runt 40 000–50 000 kr inkl. moms efter ROT; Hemkomfort 30 000–75 000 kr utan angiven bas
Mark Extra sugpunkt 3 000–8 000 kr Efter ROT, Aerius
Mark Radonbrunn utanför huset (grus- och sandmark, kan räcka för flera hus) 30 000–70 000 kr Hemkomfort, bas ej angiven
Mark Tätning av sprickor, golv/vägg-skarv och genomföringar 3 000–20 000 kr Akono 3 000–8 000 kr efter ROT; Hemkomfort 3 000–20 000 kr
Mark eller material Mekanisk frånluft med fläkt 30 000–60 000 kr Efter ROT, Aerius och Akono
Blåbetong FTX-ventilation (till- och frånluft med värmeåtervinning) 105 000–150 000 kr Efter ROT, Aerius och Akono; Aventilation 80 000–150 000 kr, Storstadens Ventilation 130 000–170 000 kr efter ROT; Hemkomfort 80 000–250 000 kr
Blåbetong Radontapet eller tätskikt på väggar cirka 109 kr/m² material (RST Radonstop) Enligt SSM sänker tätskikt vanligen inte halten med mer än 50 procent
Alla Eftermätning efter åtgärd 3 500 kr Aerius; dessutom ny långtidsmätning nästa säsong

Radonsug är enligt Strålsäkerhetsmyndighetens broschyr den vanligaste och oftast bästa åtgärden mot markradon; tätning ensam ger sällan tillräcklig effekt. Ingen myndighet anger hur många procent en radonsug sänker halten, så var skeptisk till exakta löften. Fläkten drar enligt produktblad 70–101 W, cirka 600–900 kWh per år vid drift dygnet runt; multiplicera med ditt elpris. Mer i guiderna om radonsug och radonsanering, och en samlad prisbild med leverantörer finns i vad radon kostar.

ROT-avdrag och radonbidrag 2026

Skatteverket ger rotavdrag för att “sanera asbest och radon i samband med byggarbete”: 30 procent av arbetskostnaden, högst 50 000 kr per person och år, i en bostad äldre än fem år. Material som fläkt och rör ger inget avdrag, och inte heller mätningen. Det statliga radonbidraget (50 procent av kostnaden, högst 25 000 kr) tog slut 2021 och går enligt Strålsäkerhetsmyndigheten inte längre att söka.

Räkneexempel: markradon i 70-talsvilla med källare

Tvåplansvilla byggd 1974, källare med gillestuga. Långtidsmätning med fyra dosor direkt från Eurofins (4 × 423,75 kr) kostar 1 695 kr och visar 380 Bq/m³ i källaren och 240 Bq/m³ på bottenvåningen. Utredning på plats 5 000 kr pekar på markradon via golv/vägg-skarven. Firman offererar radonsug med två sugpunkter enligt Leadhives prisexempel 2026: projektering 8 500 kr, installation 24 000 kr, material 18 500 kr, el 4 500 kr, kontrollmätning 3 900 kr och resa 1 500 kr, totalt 60 900 kr före ROT och 49 800 kr efter ROT. Med utredning och mätning blir det cirka 56 500 kr efter ROT, plus en ny långtidsmätning nästa vinter för cirka 1 700 kr. Elen för fläkten tillkommer med cirka 600–900 kWh per år.

Radon och fukt i källaren hänger ihop

Det här är den koppling de flesta radonguider missar. Markradon och markfukt tar sig in i huset samma väg: sprickor i betonggolvet, skarven mellan golv och grundmur, rörgenomföringar, golvbrunnar och otäta murblock. Undertrycket som drar in markluft drar också in fuktig luft, så en källare med fuktproblem har ofta förhöjd radonhalt, och det omvända gäller också: en tät, torr och balanserat ventilerad källare har lägre radon.

Några saker att ta med sig:

  • En dränering sänker inte radonhalten i sig, men när grundmuren ändå är frilagd kan sprickor och skarvar tätas utifrån och radonskydd förberedas. Ta upp radon med entreprenören innan ni dränerar, se dränering av hus med källare.
  • Frånluftsfläktar utan tilluft ökar undertrycket och därmed både radon- och fuktinflödet. Hur du balanserar ventilationen beskrivs i luftfuktighet och ventilation i källare.
  • Innan källaren inreds till sovrum eller kontor ska både fukt och radon mätas; se inreda källare efter dränering.
  • En radonsug ersätter inte dränering. Den ventilerar bort markluft under plattan men gör inget åt vatten som står mot grunden; har källaren både fukt och radon behövs ofta båda åtgärderna.

Hela sambandet, med vad som kan göras samtidigt vid en omdränering, finns i radon i källare och i pelarsidan om fukt i källaren.

Radon när du köper hus

Enligt jordabalken 4 kap. 19 § kan du som köpare inte åberopa ett fel som du borde ha upptäckt vid en undersökning av fastigheten, och eftersom radon går att mäta bör du inte räkna med att kunna åberopa en förhöjd halt som dolt fel i efterhand. Be om mätprotokoll yngre än tio år och gjort före eventuell ombyggnad; hinner ni inte en långtidsmätning före tillträdet ger en korttidsmätning med spårfilm (minst 7 dygn) eller instrument (minst 2 dygn) en indikation inför prisförhandlingen. Klausulförslag, checklista och vad en sanering kostar att förhandla om finns i köpa hus med radon.

Säsong och tidsplan: när ska du mäta?

Tidpunkt Vad som händer
Oktober–februari Beställ dosor. Eldningssäsongen räknas normalt från 1 oktober.
Senast omkring 1 mars Dosorna måste vara på plats för att hinna 60 dygn före 30 april. Räkna med några dagars leverans.
60 dygn senare Skicka in dosorna. Eurofins anger svar senast 6 arbetsdagar efter att de kommit till labbet.
April–maj Resultat. Över 200 Bq/m³: boka radonutredning.
Sommar Åtgärd. Korttidsmätning direkt efter installationen ger en snabb indikation på effekten.
Nästa eldningssäsong Ny långtidsmätning som bekräftar årsmedelvärdet efter åtgärd.

Metodbeskrivningen tillåter att upp till 20 procent av mätperioden ligger utanför eldningssäsongen, så länge minst två månader ligger innanför, och från 1 oktober 2026 kan du alternativt mäta ett helt år i följd om du missat vintern. Fritidshus mäts när de används. Mät om när det gått mer än tio år, efter ombyggnad, tillbyggnad, fönsterbyte eller ändrad ventilation, och när du köper hus. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens tillsynsvägledning blir mätning vart tionde år i praktiken ett krav eftersom kommunerna följer metodbeskrivningen i sin tillsyn.

Checklista radon i hus

  • Protokoll yngre än tio år och ingen ombyggnad sedan dess? Annars: mät.
  • Minst två dosor per plan med bostadsrum, 60 dygn, på plats senast omkring 1 mars.
  • Över 200 Bq/m³: utredning, åtgärd, ny långtidsmätning.
  • Hus byggt 1929–1975: gammamätning för blåbetong.
  • Dränering på gång: täta mot mark och radon samtidigt.

Nästa steg

Vet du inte vad huset ligger på är mätningen det självklara första steget, och den kostar cirka 500–1 000 kr för två dosor. Anmäl intresse för radonmätning så hör vi av oss när beställningen öppnar i januari 2027, med spårfilmsdosor och analys av Swedac-ackrediterat laboratorium enligt metodbeskrivningen 2026. Har du redan ett värde över 200 Bq/m³ kan du anmäla intresse för radonsanering; vi letar en kontrollerad saneringsfirma i din kommun.

Alla guider om radon

Vanliga frågor

Hur farligt är det med radon?

Radon är enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsak till ungefär 14 procent av lungcancerfallen i Sverige, cirka 500 fall per år. 450 av dem drabbar rökare och 50 icke-rökare, eftersom radon och rökning förstärker varandra. Risken ökar med 16 procent av grundrisken för varje 100 Bq/m³ vid långvarig exponering, så ett hus med 400 Bq/m³ ger enligt myndigheten 64 procent högre risk än ett hus utan radon. Radon ger inga akuta symtom; det är den samlade exponeringen över många år som räknas, och därför lönar det sig att mäta och åtgärda även vid måttligt förhöjda värden.

Hur får man bort radon i hus?

Första steget är att ta reda på varifrån radonet kommer: marken, byggnadsmaterialet eller hushållsvattnet. Kommer det från marken kan sprickor och genomföringar tätas, men enligt Strålsäkerhetsmyndigheten räcker tätning sällan ensam; då skapar en radonsug eller radonbrunn undertryck under huset så att markluften inte sugs in. Radonsug är enligt myndigheten den vanligaste och oftast bästa åtgärden mot markradon och kostar 2026 cirka 20 000–55 000 kr efter ROT enligt saneringsfirmornas prislistor. Kommer radonet från blåbetong är ökad ventilation lösningen. Efter åtgärd ska en ny långtidsmätning göras.

Kan man bo i ett hus med radon?

Ja. Alla hus har radon i någon grad, medelhalten i svenska bostäder är enligt Strålsäkerhetsmyndigheten cirka 100 Bq/m³, och referensnivån 200 Bq/m³ är ingen gräns mellan farligt och ofarligt utan den nivå där fastighetsägaren enligt strålskyddslagstiftningen ska utreda och åtgärda. Risken är proportionell mot halt och tid: 16 procent högre lungcancerrisk per 100 Bq/m³ vid långvarig exponering. Ett hus över 200 Bq/m³ behöver alltså inte utrymmas, men det bör åtgärdas, och ju högre värde och ju fler år ni ska bo där, desto mer brådskande. Rökare bör prioritera åtgärden särskilt.

Var finns radon?

Radon finns i marken i hela Sverige. Markluften innehåller enligt Strålsäkerhetsmyndigheten nästan alltid 5 000–200 000 Bq/m³, så det är husets täthet mot marken och tryckskillnaden som avgör hur mycket som kommer in, inte bara var huset står. Mest kommer in där marken är genomsläpplig, som grus och grovsand, och där berggrunden är uranrik, som alunskiffer. Dessutom finns radon i blåbetong i hus byggda 1929–1975 och i vatten från egna borrade brunnar. SGU:s och kommunernas radonkartor visar var risken är högre, men enligt myndigheten är kartorna för oprecisa för att säga något om ett enskilt hus; det gör bara en mätning.

När ska man mäta radon?

Mät under eldningssäsongen, som enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning normalt är 1 oktober–30 april i södra och mellersta Sverige och längre i norr. Mätningen ska pågå minst 60 dygn i följd, så dosorna behöver vara på plats senast omkring 1 mars. Du bör mäta om ingen mätning finns, om den senaste är mer än tio år gammal, efter ombyggnad, tillbyggnad, fönsterbyte eller ändrad ventilation, när du köper hus och innan en källare inreds till sovrum. Från 1 oktober 2026 är det också tillåtet att mäta ett helt år i följd, oavsett när du börjar.

Hur mycket kostar det att mäta radon i en villa?

En långtidsmätning med två spårfilmsdosor inklusive analys kostar 2026 cirka 500–1 000 kr inklusive moms: Ocab 495 kr, Attunda 500 kr, Hemkomfort 550 kr, Anticimex från 795 kr och direkt från laboratoriet Eurofins 472,50 kr per detektor, alltså 945 kr för två. En tvåplansvilla behöver minst tre till fyra dosor eftersom varje plan med bostadsrum ska mätas, vilket ger cirka 900–2 000 kr. Korttidsmätning med två dosor kostar 550–1 545 kr och en radonutredning med instrument på plats 3 000–7 000 kr. Radonmätning ger inget ROT-avdrag enligt Skatteverket.

Vad är normal radonhalt i hus?

Medelhalten i svenska bostäder är enligt Strålsäkerhetsmyndigheten cirka 100 Bq/m³, och i SSM:s rapport 2021:28 låg det nationella medelvärdet för småhus på 128–136 Bq/m³ under mätsäsongerna 2007–2009. Utomhusluften ligger långt lägre. Referensnivån för bostäder är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde; omkring 16 procent av småhusen låg över den 2021 enligt samma rapport, och andelen är högst i hus byggda 1950–1980 (33 procent) och lägst i hus från 2014–2016 (2 procent). Ett värde under 200 Bq/m³ kräver ingen åtgärd, men risken minskar för varje 100 Bq/m³ du kommer ner.

Vad är radon?

Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas när radium, i sin tur en sönderfallsprodukt av uran, sönderfaller i berggrund, jord och vissa byggnadsmaterial. Gasen är osynlig och luktfri. När radon sönderfaller bildas radondöttrar som fastnar i luftvägarna och strålar, och det är den strålningen som på sikt kan ge lungcancer. Halten anges i becquerel per kubikmeter luft (Bq/m³), där en becquerel är ett sönderfall per sekund. I svenska hus kommer radonet framför allt från marken under huset, i vissa hus från blåbetong och i enstaka fall från hushållsvattnet.

Källor

  1. Strålsäkerhetsmyndigheten – Metodbeskrivning: Mätning av radon i bostäder (augusti 2026, tillämpas från 1 oktober 2026) (hämtad 2026-10-28)
  2. Strålskyddsförordning (2018:506) 3 kap. 6 § – referensnivå för radon (hämtad 2026-10-28)
  3. Strålsäkerhetsmyndigheten – Hälsorisker med radon (hämtad 2026-10-28)
  4. Strålsäkerhetsmyndigheten – Radon i småhus (hämtad 2026-10-28)
  5. Strålsäkerhetsmyndigheten – Radonkällor i inomhusluften (hämtad 2026-10-28)
  6. Strålsäkerhetsmyndigheten – Åtgärder mot radon (hämtad 2026-10-28)
  7. Strålsäkerhetsmyndigheten – Vägen till ett radonfritt boende (broschyr 2016) (hämtad 2026-10-28)
  8. Strålsäkerhetsmyndigheten – FAQ: Finns det en radonkarta för området? (hämtad 2026-10-28)
  9. Strålsäkerhetsmyndigheten – FAQ: Radonhalter på 400 Bq/m³, hur farligt är det? (hämtad 2026-10-28)
  10. Strålsäkerhetsmyndigheten – FAQ: Radonbidrag (hämtad 2026-10-28)
  11. SSM rapport 2021:28 – Analysis of Radon Levels in Swedish Dwellings and Workplaces (hämtad 2026-10-28)
  12. Strålsäkerhetsmyndigheten – Fler behöver mäta radon (nyhet 2024-10-04) (hämtad 2026-10-28)
  13. Strålsäkerhetsmyndigheten – Kommunens tillsyn (hämtad 2026-10-28)
  14. Strålsäkerhetsmyndigheten m.fl. – Nationell handlingsplan för radon (2018, PDF) (hämtad 2026-10-28)
  15. Jordabalk (1970:994) 4 kap. 19 § – köparens undersökningsplikt (hämtad 2026-10-28)
  16. Boverkets föreskrifter BFS 2024:8, 3 kap. 2 § – radon i nya byggnader (hämtad 2026-10-28)
  17. Boverket – Mät radon i ditt hus (hämtad 2026-10-28)
  18. Skatteverket – Ger arbetet rätt till rotavdrag? (hämtad 2026-10-28)
  19. Skatteverket – Så fungerar rotavdraget (hämtad 2026-10-28)
  20. Swedac – Tillförlitlig radonmätning (hämtad 2026-10-28)
  21. Radonova Laboratories – Nära var fjärde villa visar förhöjda radonhalter (pressmeddelande 2025-10-14) (hämtad 2026-10-28)
  22. Svensk Radonförening – Nära var fjärde villa som mätt radon visar förhöjda halter, andel per kommun (pressmeddelande 2025-11-03) (hämtad 2026-10-28)
  23. Eurofins – Tre myter om radon (2024-02-28) (hämtad 2026-10-28)
  24. Eurofins Radon – Långtidsmätning villa, pris (hämtad 2026-10-28)
  25. Eurofins Radon – Korttidsmätning villa, pris (hämtad 2026-10-28)
  26. Ocab – Radondosor, pris (hämtad 2026-10-28)
  27. Attunda – Boka radonmätning, pris (hämtad 2026-10-28)
  28. Hemkomfort – Radonmätning villa, pris (hämtad 2026-10-28)
  29. Anticimex – Radonmätning, pris (hämtad 2026-10-28)
  30. Aerius Ventilation – Radon i huset, priser för radonsug (hämtad 2026-10-28)
  31. Aerius Ventilation – Radonsanering och radonmätning, priser (hämtad 2026-10-28)
  32. Akono – Vad kostar radonmätning och radonsanering (uppdaterad 2026-10-09) (hämtad 2026-10-28)
  33. Radea – Radonsanering för villaägare, pris (hämtad 2026-10-28)
  34. Hemkomfort – Vad kostar radonsanering (hämtad 2026-10-28)
  35. Storstadens Ventilation – Radonsanering med FTX, pris (hämtad 2026-10-28)
  36. Aventilation – Radonsanering, priser för radonsug och FTX (hämtad 2026-10-28)
  37. Peter Sotare – Radonmätning villa på 3 sätt, pris radonutredning (hämtad 2026-10-28)
  38. Leadhive – Kalkylator radonsanering (prisexempel 2026) (hämtad 2026-10-28)
  39. Ahlsell – Radonsugfläkt RS202X, effekt 70 W (hämtad 2026-10-28)
  40. Elgiganten – Airthings View Radon, pris (hämtad 2026-10-28)
  41. RST Radonstop – radonspärr för blåbetong (hämtad 2026-10-28)
Mätsäsong 1 oktober–30 aprilAnmäl intresse