Ordlista

Entreprenörer, kommuner och offerter är fulla av facktermer. Här förklarar vi dem på enkel svenska, så att du kan jämföra offerter och förstå kommunens beslut.

Anläggningsavgift: Engångsavgift till kommunen för att ansluta en fastighet till den allmänna VA-anläggningen, beräknad enligt kommunens VA-taxa med delar för servis, förbindelsepunkt, tomtyta och bostadsenhet. För en villa med 800 m² tomt ligger den 2026 ofta på cirka 190 000–300 000 kr beroende på kommun. Inkoppling sker först när avgiften är betald. Läs mer →
Avfuktare: Apparat som tar vatten ur luften och sänker den relativa fuktigheten. Kondensavfuktare passar varma utrymmen, sorptionsavfuktare fungerar även i kalla källare och krypgrunder. Läs mer →
Avluftning: Rör som leder bort gaser från avloppssystemet, oftast genom taket, så att tryck utjämnas och vattenlås inte sugs tomma. Krävs för att ett enskilt avlopp ska fungera luktfritt. Läs mer →
Backventil: Klaff eller kula i avloppsledningen som släpper ut vatten från huset men stänger när vatten trycks baklänges från det kommunala nätet. Skyddar källare mot översvämning vid skyfall. Läs mer →
BDT: Bad-, disk- och tvättvatten, det vill säga allt avloppsvatten utom det från toaletten. Ett BDT-avlopp används i hus med torrtoalett och kräver anmälan till kommunen. Läs mer →
Bergkross: Sprängt och krossat berg sorterat i fraktioner som anger minsta och största kornstorlek i millimeter, till exempel 0–32 för bärlager och finare fraktioner för slitlager. Säljs per ton, med transport som tillkommer. Läs mer →
Blåbetong: Alunskifferbaserad lättbetong som enligt Strålsäkerhetsmyndigheten tillverkades i Sverige mellan 1929 och 1975 och som avger mer radon och gammastrålning än andra byggmaterial. Gammastrålning över 0,3 µSv/h intill en vägg indikerar blåbetong. Enbart byggmaterialet ger enligt SSM i praktiken aldrig över 1 000 Bq/m³, men vid dålig luftväxling kan halten enligt Boverket bli uppåt 1 000 Bq/m³, långt över referensnivån 200 Bq/m³. Läs mer →
Bq/m³ (becquerel per kubikmeter): Enhet för radonhalt i luft: antal radioaktiva sönderfall per sekund i en kubikmeter luft. Referensnivån för bostäder är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde, och medelhalten i svenska bostäder är enligt Strålsäkerhetsmyndigheten cirka 100 Bq/m³. I mätrapporten avrundas värdena till närmaste tiotal. Läs mer →
Bräddning: När en avloppsanläggning eller ledning tar emot mer vatten än den klarar och överskottet rinner ut orenat. Vanligt i gamla eller överbelastade anläggningar. Läs mer →
Bärlager: Lager av packad bergkross under en uppfart, gång eller uteplats som fördelar lasten ner i marken. Det är bärlagret, inte ytskiktet, som avgör om ytan håller; under en uppfart för bil räknar entreprenörer ofta med 30–40 cm packat i omgångar. Läs mer →
Dagvatten: Regn- och smältvatten från tak, hårdgjorda ytor och mark. Ska ledas till dagvattennät, stenkista eller fördröjningsmagasin och aldrig blandas med dräneringsvatten i rören eller med spillvatten. Läs mer →
Dagvattenkassett: Ihålig plastkassett som grävs ner i stället för en stenfylld stenkista för att magasinera och infiltrera dagvatten från tak och dränering. Rymmer mer vatten per kubikmeter än makadam och kan kopplas ihop till större magasin. Läs mer →
Diffusionsöppen färg: Färg som släpper igenom vattenånga, till exempel silikat- eller kalkfärg. Används på källarväggar så att fukt i väggen kan torka ut inåt i stället för att bubbla upp färgen. Läs mer →
DNA-analys (mögel): Laboratorieanalys med qPCR som letar efter arvsmassa från utvalda mögelarter i ett damm- eller topsprov. Metoden påvisar både levande och dött mögel men säger inte var i huset skadan sitter. Hos Eurofins Pegasuslab ligger DNA-analys utanför laboratoriets Swedac-ackreditering, som omfattar odlingsanalyser och MVOC. Läs mer →
Dränering: System av rör, makadam och fuktskydd runt husgrunden som samlar upp och leder bort vatten i marken så att grund och källare hålls torra. Håller 25–50 år. Läs mer →
Dräneringsbrunn: Samlingsnamn för brunnar i dräneringssystemet: spolbrunnar för rensning, dagvattenbrunn med sandfång där dränering och takvatten möts, och pumpbrunn där självfall saknas. Läs mer →
Dräneringsrör: Perforerat eller slitsat plaströr, vanligen 110 mm, som läggs i makadam med fall runt grunden och samlar upp markvatten. Ersätter äldre tegelrör och dräneringsslang. Läs mer →
Dräneringsskiva: Skiva av cellplast eller mineralull som monteras utvändigt på källarväggen, leder bort vatten, bryter kapillärsugningen och isolerar. Exempel: Isodrän, Pordrän, Optidrain. Läs mer →
Efterpolering: Extra reningssteg efter ett minireningsverk, till exempel en liten markbädd eller ett filter, som kommunen kan kräva för att minska smittämnen innan vattnet släpps ut. Läs mer →
Enskilt avlopp: Avloppsanläggning som inte är ansluten till det kommunala nätet, oftast för ett eller några hushåll. Kräver tillstånd från kommunen enligt miljöbalken och renar vattnet på fastigheten. Läs mer →
Fiberduk (geotextil): Textilduk som läggs mellan jord och makadam i dräneringen så att finjord inte tränger in och sätter igen rör och dränerande lager. Anges i klasser, till exempel N1–N3. Läs mer →
Flockningsmedel: Kemikalie, oftast aluminium- eller järnsalt, som doseras i ett minireningsverk eller i slamavskiljaren för att binda fosfor till slam som kan avskiljas. Kallas även fällningskemikalie. Läs mer →
Fogsand: Torr, fin sand som borstas ner i fogarna mellan marksten och plattor och låser stenarna mot varandra när ytan vibreras. Behöver fyllas på efter första regnet och ibland med några års mellanrum. Läs mer →
Fosforfälla: Filter med kalkbaserat material som binder fosfor ur avloppsvattnet efter slamavskiljare och markbädd. Används för att nå hög skyddsnivå. Filtermaterialet byts med 1–3 års mellanrum. Läs mer →
Fruktkropp: Den synliga del av en svamp som bildar sporer. Hos äkta hussvamp är den tunn och oregelbunden, gulbrun till rödbrun med en bred vit kant, och sprider sporer som lägger sig som ett kanelbrunt pulver. Fruktkroppen används för att artbestämma svampen i laboratorium. Läs mer →
Fuktkvot: Vattnets vikt i förhållande till materialets torra vikt, angiven i procent, och det vanliga måttet på fukt i trä. Mäts med stiftmätare i bjälklag, syll och reglar. Enligt Anticimex måste fuktkvoten vara över 20 procent för att rötsvamp ska kunna skada virket. Läs mer →
Fuktskada: Skada på byggnadsmaterial orsakad av fukt: mögel, röta, rost, flagnande puts eller lukt som satt sig i konstruktionen. Skiljer sig från fukt, som är ett tillstånd som kan åtgärdas innan skada uppstår. Läs mer →
Fuktspärr: Tätt skikt, ofta plastfolie eller membran, som hindrar fukt från att vandra genom en konstruktion. Ska i källare placeras så att väggen kan torka utåt, aldrig som invändig tätning på en fuktig vägg. Läs mer →
Fuktutredning: Byggnadsteknisk undersökning av en fukttekniker: okulär besiktning, mätning av relativ fuktighet i luft och fuktkvot i material, och vid behov prov till laboratorium. Utredningen visar var fukten kommer ifrån och hur långt skadan sträcker sig, och är underlaget för en saneringsoffert. Fuktmätning ger inget ROT-avdrag enligt Skatteverket. Läs mer →
Förbindelsepunkt: Den juridiska gränsen mellan kommunens allmänna VA-anläggning och fastighetens egen VA-installation, enligt lagen om allmänna vattentjänster placerad i fastighetens omedelbara närhet, ofta en halvmeter utanför tomtgränsen. Härifrån och in är ledningarna ditt ansvar. Läs mer →
Fördröjningsmagasin: Underjordisk volym av plastkassetter eller makadam som tar emot dagvatten vid skyfall och släpper ut det långsamt till mark eller dagvattennät. Minskar belastningen på dränering och ledningar. Läs mer →
Gammastrålning: Elektromagnetisk strålning från radioaktiva ämnen, i hus främst från blåbetong. Mäts med en gammamätare som hålls direkt mot väggen; över 0,3 mikrosievert per timme (µSv/h) indikerar enligt Strålsäkerhetsmyndigheten med stor sannolikhet blåbetong. Gammamätning är det enda säkra sättet att ta reda på om och var huset innehåller blåbetong. Läs mer →
Geoteknisk undersökning: Undersökning av jordart, grundvatten och markens bärighet genom provgropar eller borrning. Ligger till grund för val av dränering, grundläggning och avloppslösning. Läs mer →
Grundsula: Den breddade betongfoten under en källarvägg eller grundmur som fördelar husets tyngd på marken. Dräneringsrörets överkant ska ligga under grundsulans underkant. Läs mer →
Grundvatten: Vatten som fyller porer och sprickor i marken under grundvattenytan. Nivån varierar med årstid och nederbörd och styr om infiltration är möjlig och om källaren riskerar vatten underifrån. Läs mer →
Infiltration: Avloppsrening där förrenat vatten från slamavskiljaren sprids via spridarledningar i ett gruslager och sjunker genom marken, där mikroorganismer renar det. Kräver genomsläpplig mark och minst en meter till grundvattnet. Läs mer →
Isodrän: Fabrikat av dränerande och värmeisolerande skiva av cellplastkulor som limmats ihop. Monteras utvändigt på källarväggar och låter väggen torka utåt samtidigt som den isolerar. Läs mer →
Jordart: Markens sammansättning, till exempel lera, silt, sand, grus eller morän. Avgör hur vatten rör sig i marken och därmed val av dränering och avloppslösning. Läs mer →
Kantstöd: Kant av betong, sten, stål eller trä som håller ihop en stensatt eller grusad yta så att den inte glider isär i kanterna. Satt kantsten i betong är den kraftigaste varianten; kantstöd kostar 2026 cirka 100–600 kr per löpmeter beroende på typ. Läs mer →
Kapillärbrytande skikt: Lager av grovt material, som makadam eller cellplast, där vatten inte kan sugas uppåt eller inåt kapillärt. Hindrar markfukt från att vandra in i grund och väggar. Läs mer →
Kondens: Vatten som fälls ut när fuktig luft kyls ner mot en kall yta, till exempel sommarluft mot en källarvägg. Vanlig orsak till fukt i källare som misstas för läckage. Läs mer →
Källarsvamp (falsk hussvamp): Rötsvampen Coniophora puteana, en vanlig rötsvamp i hus vars bruna sporer lätt förväxlas med äkta hussvamp. Den växer bara på trä som redan är fuktskadat och kan inte transportera fukt vidare själv, och den ersätts inte av försäkringens hussvampsskydd. Läs mer →
Ledningskollen: Gratis webbtjänst från Post- och telestyrelsen där den som ska gräva får besked från ledningsägarna om var el, fiber, vatten och avlopp ligger. Gör ärendet 10–14 dagar före grävstart; entreprenören hjälper ofta till, men ansvaret är fastighetsägarens. Läs mer →
Lera: Finkornig jordart som håller kvar vatten och släpper igenom det mycket långsamt. Hus på lera är mer utsatta för fukt, och infiltration fungerar inte i lera – där krävs markbädd eller reningsverk. Läs mer →
LTA (lätt trycksatt avlopp): Avloppssystem där en liten pumpstation på tomten trycker spillvattnet genom en klen tryckledning till det kommunala nätet, använt där självfall saknas. Enligt vattentjänstlagen ska huvudmannen ordna pumpen medan fastighetsägaren upplåter plats, sköter tillsyn och står för el; vem som betalar varierar i praktiken per kommun. Läs mer →
LTAR: Long Term Acceptance Rate: markens långsiktiga förmåga att ta emot vatten, angiven i liter per kvadratmeter och dygn. Bestäms genom siktanalys eller perkolationstest och styr infiltrationsytans storlek. Läs mer →
Luftprov (mögel): Provtagning av inomhusluft för att räkna sporer, antingen som totalantal i mikroskop eller genom odling av levande svampar. Resultatet varierar med tid och aktivitet i rummet, och enligt Folkhälsomyndigheten är provtagning ett komplement som visar om en skada finns, inte ett mått på hälsorisken. Läs mer →
Löpmeter: Måttenhet för längd, används för att prissätta dränering: husets omkrets i meter gånger pris per meter. En villa 10×12 m har 44 löpmeter. Läs mer →
Makadam: Krossad sten i bestämd fraktion, till exempel 8–16 eller 16–32 mm, utan finmaterial. Används runt dräneringsrör och som kapillärbrytande och dränerande lager. Läs mer →
Markbädd: Avloppsrening där vattnet från slamavskiljaren renas i ett uppbyggt sandlager och samlas upp i botten för utsläpp till dike eller vattendrag. Används när marken är för tät för infiltration. Läs mer →
Markfukt: Fukt som alltid finns i jorden runt ett hus och som sugs upp i betong och murverk om kapillärbrytande skikt och dränering saknas. Den vanligaste orsaken till fukt i äldre källare. Läs mer →
Marklov: Tillstånd från kommunen som krävs inom detaljplanerat område för schaktning eller fyllning som ändrar markens höjd med mer än cirka 0,5 meter. Vanlig dränering kräver normalt inte marklov. Läs mer →
Marklutning: Markens fall bort från huset. Riktvärdet är minst 15 cm på de första 3 metrarna så att regn och smältvatten rinner bort från grunden i stället för mot den. Läs mer →
Markradon: Radon i jordluften som sugs in i huset genom sprickor, rörgenomföringar och andra otätheter i grund och källarväggar när det råder undertryck inomhus. Jordluften håller typiskt 5 000–200 000 Bq/m³ och markradon är enligt Strålsäkerhetsmyndigheten den klart dominerande radonkällan i svenska bostäder. Åtgärdas med tätning, radonsug eller radonbrunn. Läs mer →
Miljöbalken: Den lag som styr hur avloppsvatten får släppas ut. Kräver att avlopp avleds och renas så att olägenhet för hälsa och miljö inte uppstår, och ligger till grund för kommunens tillståndsprövning. Läs mer →
Minireningsverk: Fabrikstillverkat reningsverk för ett eller några hushåll som renar avloppsvatten biologiskt och ofta kemiskt. Kräver el, service och ofta serviceavtal, men klarar hög skyddsnivå på liten yta. Läs mer →
Morän: Osorterad jordart från inlandsisen med blandade kornstorlekar, från lera till block. Vanlig i Sverige; genomsläppligheten varierar och måste undersökas inför infiltration. Läs mer →
Mycel: Svampens nätverk av trådar (hyfer) som växer i och på materialet. Hos äkta hussvamp är det först vitt och flockigt och övergår sedan i en gulgrå hinna med tjockare strängar som kan sprida svampen över murverk och sten. Försäkringsvillkoren kräver typbestämning av fruktkropp och mycel. Läs mer →
Nivålarm: Givare i en sluten tank eller pumpbrunn som larmar när vattennivån blir för hög. Krävs ofta i tillståndet för sluten tank så att tömning beställs i tid. Läs mer →
Perkolationstest: Enkelt fälttest där man mäter hur snabbt vatten sjunker undan i en provgrop. Ger ett mått på markens genomsläpplighet (LTAR) inför val av infiltration eller markbädd. Läs mer →
Platonmatta: Knoppad plastmatta som monteras på källarväggar eller läggs under golv och skapar en luftspalt mellan konstruktionen och fukten. Ger fuktskydd men ingen isolering. Läs mer →
Pumpbrunn: Brunn med dränkbar pump som lyfter dränerings- eller avloppsvatten till en högre liggande ledning när självfall saknas. Bör ha larm och gärna batteribackup. Läs mer →
Radon: Radioaktiv gas från mark, byggmaterial och vatten som tar sig in genom otätheter i golv och väggar mot mark. Referensnivån för bostäder är 200 Bq/m³, mätt under minst två månader oktober–april. Läs mer →
Radonkarta: Karta, i Sverige från SGU, som visar var berggrund och jordarter väntas ge mycket markradon. Kartan beskriver marken, inte det enskilda huset: enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är markradonkartorna för oprecisa för slutsatser om ett enskilt hus, eftersom husets konstruktion avgör hur mycket markluft som kommer in. Mätning är enligt myndigheten det enda sättet att ta reda på om huset har ett radonproblem. Läs mer →
Radonsug: Fläkt som via ett eller flera hål i bottenplattan suger ut jordluften under huset och skapar ett undertryck, så att markradon inte dras in i bostaden. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten den vanligaste och oftast bästa åtgärden mot markradon. Installerad kostar den 2026 enligt saneringsfirmornas prissidor cirka 20 000–55 000 kr efter ROT-avdrag. Läs mer →
Radonutredning: Undersökning av varifrån radonet kommer (marken, byggmaterialet eller hushållsvattnet) och hur det tar sig in, som grund för val av åtgärd. Görs av radonkonsult eller saneringsfirma, ofta med gammamätning av väggarna och mätning med instrument. Kostar 2026 cirka 3 000–5 850 kr där den prissätts; flera saneringsfirmor gör hembesöket kostnadsfritt. Läs mer →
Recipient: Det vattenområde, dike eller grundvatten som tar emot det renade avloppsvattnet. Recipientens känslighet påverkar vilken skyddsnivå kommunen kräver. Läs mer →
Referensnivå (radon): Den nivå för radon i inomhusluft som enligt strålskyddsförordningen (2018:506) inte bör överskridas: 200 Bq/m³ som årsmedelvärde i bostäder, allmänna lokaler och på arbetsplatser. I dagligt tal kallas den gränsvärde, men den är enligt Strålsäkerhetsmyndigheten inte en bindande strikt gräns utan utgångspunkten för att bedöma behovet av åtgärder. Överskrids den ska radonsituationen utredas och åtgärdas. Läs mer →
Relativ fuktighet (RF): Hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till det maximala vid aktuell temperatur, i procent. I källare bör RF hållas under 60–65 %; över 75 % under längre tid kan mögel växa. Läs mer →
ROT-avdrag: Skattereduktion för arbetskostnad vid reparation, ombyggnad och tillbyggnad av bostad. 2026: 30 % av arbetskostnaden, max 50 000 kr per person och år. Gäller dränering och markarbeten för avlopp på tomten. Läs mer →
Schaktmassor: Jord, lera, sten och gammalt material som grävs upp vid schakt. Rena massor kan återanvändas på tomten; överskott körs till tipp mot avgift per ton eller lass, vilket ofta är en dold kostnad i markarbeten. Läs mer →
Servisanmälan: Anmälan till kommunens VA-huvudman innan en fastighet ansluts till kommunalt VA eller befintliga servisledningar byts eller ändras. Görs ofta i e-tjänst med situationsplan över ledningarna; kommunen anvisar förbindelsepunkt och tar ut anläggningsavgift. Läs mer →
Servisledning: Ledning för vatten, spillvatten eller dagvatten som förbinder huset med det allmänna VA-nätet. Delen mellan förbindelsepunkten och huset ägs och underhålls av fastighetsägaren, delen utanför av kommunen. Läs mer →
Situationsplan: Ritning över fastigheten som visar hus, tomtgränser, brunnar, vägar och den planerade avloppsanläggningens placering med avstånd. Krävs i ansökan om tillstånd för enskilt avlopp. Läs mer →
Skyddsnivå: Kommunens bedömning av hur känsligt ett område är, normal eller hög, som styr kraven på rening. Hög skyddsnivå kräver minst 90 % fosfor- och 50 % kvävereduktion. Läs mer →
Slamavskiljare: Behållare, oftast en trekammarbrunn, där slam och fett avskiljs från avloppsvattnet innan det går vidare till infiltration, markbädd eller reningsverk. Töms normalt minst en gång per år. Läs mer →
Slamtömning: Tömning av slamavskiljare eller sluten tank med slamsugbil, oftast via kommunens entreprenör. För permanentbostäder normalt minst en gång per år, kostnad 1 500–3 000 kr per gång. Läs mer →
Slitlager: Det översta lagret på en grusuppfart eller grusgång, av finare kross än bärlagret, som tar emot slitaget från bilar och fötter. Fylls på och sladdas regelbundet medan bärlagret under ligger kvar. Läs mer →
Sluten tank: Tät tank som samlar allt toalettvatten, eller allt avloppsvatten, utan utsläpp och töms med slambil. Tillåts främst där inget utsläpp accepteras, oftast i kombination med snålspolande toalett. Läs mer →
Spolbrunn: Brunn med lock vid dräneringsrörens hörn och riktningsändringar som gör det möjligt att spola och filma rören. Bör finnas vid varje hörn på en modern dränering. Läs mer →
Spårfilm (spårfilmsdosa): Liten plastdosa med en film som registrerar spåren av radonets alfastrålning, den vanligaste mätaren vid långtidsmätning. Dosan står framme i minst 60 dygn under eldningssäsongen och skickas sedan till ett laboratorium för analys. Två dosor för långtidsmätning kostar 2026 cirka 495–1 020 kr inklusive moms. Läs mer →
Stenkista: Grop fylld med sten eller makadam där dagvatten från tak och dränering får sjunka ner i marken. Godkänd för dagvatten i många kommuner, men inte som avloppsanläggning. Läs mer →
Stenmjöl: Fint krossat berg med de minsta kornstorlekarna, som används som sättlager under marksten och som slitlager på gångar. Packar hårdare än naturlig sand och används därför ofta i stället för sättsand. Läs mer →
Sättsand: Tunt, avjämnat lager av sand eller stenmjöl ovanpå bärlagret som marksten och plattor läggs i. Ska vara jämntjockt och läggas med fall bort från huset; för tjock sättsand ger sättningar. Läs mer →
Torrtoalett: Toalett utan vattenspolning, till exempel mulltoa, förbränningstoalett eller urinseparerande toalett. Gör att fastigheten bara behöver ett BDT-avlopp, vilket är enklare och billigare. Läs mer →
Trekammarbrunn: Slamavskiljare med tre kammare i följd där slam sjunker och fett flyter upp innan vattnet går vidare till rening. Renar inte vattnet i sig utan skyddar efterföljande steg. Kallas även 3-kammarbrunn. Läs mer →
Utförandeintyg: Dokument där entreprenören intygar att avloppsanläggningen byggts enligt tillståndet, med foton innan återfyllning. Skickas till kommunen och är en del av anläggningens dokumentation. Läs mer →
Utsläppspunkt: Platsen där det renade avloppsvattnet lämnar anläggningen, till exempel ett dike, en bäck eller marken under en infiltration. Anges i tillståndet och får inte ändras utan ny prövning. Läs mer →
Ventilerat golv: Golvsystem i källare där en luftspalt under golvet ventileras med fläkt så att fukt från betongplattan förs bort innan den når golvmaterialet. Säkrare än platonmatta i fuktiga källare. Läs mer →
Årsmedelvärde (radon): Radonhaltens genomsnitt över ett år, det värde som jämförs med referensnivån 200 Bq/m³. Uppskattas enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning från en sammanhängande mätning på minst 60 dygn under eldningssäsongen, eller under ett helt år, som medelvärde av alla mätpunkter (i flerplanshus först per våningsplan). En korttidsmätning ger inget årsmedelvärde. Läs mer →
Äkta hussvamp: Rötsvampen Serpula lacrymans, med den nära släktingen timmergröppa (Serpula himantioides). Den bryter ned barrträ genom brunröta, kan själv transportera vatten till torrt virke och växa med mycelsträngar genom murverk, och är den svamp som villaförsäkringarnas hussvampsskydd omfattar, hos flera bolag tillsammans med timmergröppan. Enligt saneringsbolagen rivs angripet material plus minst en meter in i friskt virke. Läs mer →

Ordlista

A

B

D

E

F

G

I

J

K

L

M

N

P

R

S

T

U

V

Å

Ä