Radon i källare: varför källaren är mest utsatt, hur du mäter och vad som sänker halten
Kort svar
Källaren är ofta det plan i huset som har högst radonhalt, eftersom radonhaltig markluft sugs in genom sprickor, skarven mellan golv och vägg och genomföringar, samma vägar som fukten. Referensnivån 200 Bq/m³ som årsmedelvärde gäller även i källaren, och enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning ska varje plan med bostadsrum mätas i minst 60 dygn mellan 1 oktober och 30 april. Två dosor kostar cirka 500–1 000 kr 2026, och en radonsug i hus med källare 35 000–55 000 kr efter ROT enligt en saneringsfirma.

Källaren är det plan i huset som har störst kontakt med marken, störst undertryck och flest otätheter. Därför är det också där radonhalten oftast är högst. Den här guiden förklarar varför, vad referensnivån 200 Bq/m³ betyder just i källaren, hur du mäter enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning som gäller från 1 oktober 2026, vilka åtgärder som fungerar och hur radon hänger ihop med fukt och dränering. Radon i brunnsvatten tas inte upp här.
Varför är källaren mest utsatt för radon?
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är markradon den klart dominerande radonkällan i svenska bostäder. Luften i marken under huset innehåller alltid radon, ofta i halter på 5 000–200 000 Bq/m³ enligt SSM, och det räcker att en liten del av den luften letar sig in för att halten inomhus ska bli hög.
Markluften kommer in för att huset har undertryck mot marken. Varm luft stiger och läcker ut i de övre planen, och ersättningsluft sugs in längst ned. Självdrag, köksfläkt, braskamin och frånluftsfläktar utan ordnad tilluft förstärker effekten, mest på vintern.
Inträngningsvägarna är desamma som för fukten, och det är därför en källare med fuktproblem också bör mätas för radon:
- sprickor i betonggolvet och i grundmuren,
- skarven mellan golv och vägg (kantbalken),
- rörgenomföringar för vatten, avlopp, el och fjärrvärme,
- golvbrunnar med uttorkat vattenlås,
- porösa eller otäta väggar av murblock och lättbetong.
Vill du veta varifrån fukten kommer, läs orsaker till fukt i källare. Sambandet är enkelt: det som släpper in vatten och vattenånga släpper också in markluft.
| Inträngningsväg | Släpper in | Åtgärd |
|---|---|---|
| Sprickor i golv och grundmur | Markluft och markfukt | Tätning, vid större inflöde radonsug |
| Skarv golv–vägg | Markluft, kapillärfukt | Tätning av kantbalk, undertryck under plattan |
| Rörgenomföringar | Markluft | Tätmassa eller manschett |
| Golvbrunn | Markluft och avloppslukt | Fyll vattenlåset, byt till brunn med spärr |
| Porösa väggar | Markluft, fukt | Utvändig tätning vid dränering, invändigt tätskikt |
Gränsvärde för radon i källare: gäller 200 Bq/m³ även där?
Ja. Referensnivån för radon i bostäder är 200 Bq/m³ uttryckt som årsmedelvärde, enligt strålskyddsförordningen (2018:506) 3 kap. 6 §. Det finns inget särskilt gränsvärde för källare. Myndigheten kallar det referensnivå, inte gränsvärde: nivån är inte en bindande gräns men ska inte överskridas, och ligger årsmedelvärdet över 200 Bq/m³ finns enligt SSM en skyldighet att utreda och åtgärda. Söker du på “gränsvärde radon källare” är det alltså 200 Bq/m³ som gäller. Hur du tolkar ditt värde förklaras i gränsvärde för radon.
Det som skiljer källaren från resten av huset är vistelsetiden. Enligt metodbeskrivningen ska mätningarna bara göras i boendeutrymmen, inte i våtutrymmen, klädkammare, garage eller förråd. En kall tvättstuga och ett förråd ingår därför inte i bostadens årsmedelvärde, även om halten där är hög. Men har källaren sovrum, gillestuga eller kontor är den ett bostadsplan som ska mätas, och då gäller referensnivån fullt ut.
Bra att veta: Risken följer halt och tid. Enligt SSM ökar risken för lungcancer med 16 procent per 100 Bq/m³ vid långvarig exponering. Ett sovrum i källaren med 300 Bq/m³ ger därför mer exponering än ett förråd med samma halt som du besöker några minuter om dagen.
Så mäter du radon i källaren
Enligt SSM:s metodbeskrivning, som tillämpas från 1 oktober 2026, gäller följande för en långtidsmätning som ger årsmedelvärde:
- Minst 60 dygn sammanhängande under eldningssäsongen, normalt 1 oktober till 30 april i södra och mellersta Sverige. Alternativt ett helt år, 365 dygn, vilket är nytt i 2026 års metodbeskrivning. Dosorna måste vara på plats senast omkring 1 mars för att hinna 60 dygn före 30 april.
- Minst två mätpunkter i bostaden, sovrum och ytterligare ett rum, och mätning på varje våning med bostadsutrymme. Ett bostadsrum i källaren är därför en egen mätpunkt.
- Placering: minst 30 cm från golv, vägg och tak (ändrat från 25 cm), minst 1,5 m från fönster, ytterdörr, tilluftsdon och värmeelement, minst 0,5 m från frånluftsdon. Dosan får inte flyttas.
- Analys av ett Swedac-ackrediterat laboratorium rekommenderas, med mätosäkerhet på högst 20 procent vid 200 Bq/m³.
Två dosor kostar 2026 cirka 500–1 000 kr beroende på var du beställer (Ocab 495 kr, Eurofins 945 kr för två detektorer), och en extra dosa till källarplanet 175–313 kr. En korttidsmätning på minst 7 dygn ger bara en indikation och kan inte jämföras med referensnivån. Hela förfarandet finns i så mäter du radon.
Räkneexempel: så räknas källaren in i årsmedelvärdet
Enligt metodbeskrivningen beräknas medelvärdet först för varje plan, sedan för bostaden. Ett enplanshus med inredd källare mäts med tre dosor: gillestugan i källaren visar 310 Bq/m³, sovrummet på bottenvåningen 180 och vardagsrummet 160. Bottenvåningens medelvärde blir (180 + 160) / 2 = 170, och bostadens årsmedelvärde (310 + 170) / 2 = 240 Bq/m³, alltså över referensnivån. Hade källaren inte mätts hade huset fått 170 Bq/m³ och sett godkänt ut. För den som sover i gillestugan är dessutom 310 den siffra som spelar roll.
Åtgärder mot radon i källare
SSM:s råd är att först ta reda på varifrån radonet kommer och sedan välja åtgärd, och att alltid mäta om efteråt. I hus med källare är källan oftast marken, men blåbetong i källarväggarna förekommer i hus från 1929–1975 och kräver en annan åtgärd än markradon. En radonutredning med instrument och gammamätare kostar 3 000–7 000 kr hos Aerius och 5 375–5 850 kr hos två Stockholmsfirmor (2026).
| Åtgärd | Vad den gör | Pris 2026 | Prisbas |
|---|---|---|---|
| Tätning av sprickor, skarv och genomföringar | Minskar inflödet av markluft | 3 000–20 000 kr | Akono efter ROT, Hemkomfort utan angiven bas |
| Radonsug, hus med källare | Fläkt skapar undertryck under golvet | 35 000–55 000 kr | Efter ROT enligt Aerius |
| Extra sugpunkt | Behövs ofta vid källare med flera golvnivåer | 3 000–8 000 kr | Efter ROT enligt Aerius |
| Mekanisk frånluft med tilluft | Ökar luftväxlingen, balanserar trycket | 30 000–60 000 kr | Efter ROT enligt Aerius |
| Radonbrunn utanför huset | Vid grus eller grovsand, kan räcka för flera hus | 30 000–70 000 kr | Hemkomfort, bas ej angiven |
| Eftermätning | Ny långtidsmätning som visar effekten | 3 500 kr | Aerius |
Tätning är det SSM nämner först vid markradon, men myndigheten skriver också att tätning inte alltid ger tillräcklig effekt. Täta golvbrunnar (fyll vattenlåset), genomföringar och skarven golv–vägg, och se tätningen som ett komplement.
Radonsug är enligt SSM:s broschyr “den vanligaste och oftast bästa åtgärden” mot markradon. Ett eller flera hål borras i källargolvet och en fläkt suger markluften under plattan ut ovan tak. Fläktarna drar 70–101 W enligt produktblad, cirka 600–900 kWh per år beräknat på drift dygnet runt; multiplicera med ditt elpris. Hur den dimensioneras och när den inte fungerar står i radonsug.
Arbetskostnaden för att “sanera asbest och radon i samband med byggarbete” ger ROT-avdrag med 30 procent, högst 50 000 kr per person och år, enligt Skatteverket 2026. Materialet, alltså fläkt och rör, ger inget avdrag, och radonmätning ger uttryckligen inget avdrag. Det statliga radonbidraget går inte längre att söka enligt SSM.
Räkneexempel: radonsug med två sugpunkter
En prisguides kalkylexempel 2026 för ett hus på 140 m² med två sugpunkter: projektering 8 500 kr, installation 24 000 kr, material 18 500 kr, el 4 500 kr, kontrollmätning 3 900 kr och resa 1 500 kr, totalt 60 900 kr före ROT och 49 800 kr efter ROT. Det stämmer med saneringsfirmornas egna spann på 35 000–55 000 kr efter ROT för hus med källare.
Radon och dränering: sänker en dränering radonhalten?
Nej, inte i sig. En dränering leder bort vatten från grundmuren men skapar inget undertryck under huset och tätar inte golvet. Däremot är en utvändig dränering det enda tillfället då grundmuren är frilagd, och då går det att göra två saker samtidigt:
- Täta grundmuren utvändigt med tätskikt och dräneringsskiva, så att både fukt och markluft får svårare att ta sig in genom väggen.
- Förbereda radonventilation i dräneringslagret. Ett perforerat rör eller spolbrunnar i det kapillärbrytande skiktet kan senare anslutas till en fläkt som ventilerar bort markluften runt grunden.
Villaägarna beskrev 2020 ett sådant fall: i en suterrängvilla sattes fläktar på dräneringens spolbrunnar, och halten sjönk från cirka 260 till 115 och sedan 90 Bq/m³. Boverket varnade i samma artikel för risken för tjälskador när kall luft dras genom marken intill grunden. Ta upp frågan med entreprenören innan schaktet fylls igen, och läs om arbetet i dränering av hus med källare.
Mät alltid om efter en dränering. Metodbeskrivningen anger att radonhalten bör mätas efter ombyggnation eller renovering som kan påverka den, och en ny dränering ändrar hur markluft rör sig under och runt huset.
Inreda källaren till sovrum: mät före och efter
Ett nytt sovrum i källaren gör planet till bostadsutrymme och ger en ny mätpunkt. Mät därför innan du bygger, så att du vet om radonet behöver åtgärdas när golv och väggar ändå är öppna, och mät igen när rummet är klart och används. Tätskikt mot golv och väggar, platonmatta och ventilerade golv påverkar både fukt och radon. Vad som måste göras innan du inreder står i inreda källare efter dränering.
Ventilation och undertryck i källaren
Radon och fukt i källaren styrs båda av luftomsättning och tryck. En frånluftsfläkt utan tilluft sänker trycket i källaren och drar in mer markluft, alltså mer radon och mer fukt. Rätt väg är balanserad ventilation: tilluftsventiler eller FTX som ger lika mycket luft in som ut, så att källaren ventileras utan att suga på marken. Vilka luftfuktigheter som är rimliga och hur du ventilerar utan kondens står i luftfuktighet och ventilation i källare. Ändrar du ventilationen efter en mätning kan den enligt metodbeskrivningen behöva göras om.
Checklista: radon i hus med källare
- Mät om ingen mätning finns, om den är äldre än tio år eller om huset byggts om, dränerats eller fått ny ventilation.
- Minst två dosor, en per plan med bostadsrum, minst 60 dygn mellan 1 oktober och 30 april, på plats senast omkring 1 mars.
- Mät innan källaren inreds till sovrum, och igen när rummet används.
- Över 200 Bq/m³: utred källan, täta, installera radonsug vid markradon, mät om med långtidsmätning.
- Balansera ventilationen så att källaren inte har undertryck mot marken.
- Ska huset dräneras: täta grundmuren och förbered radonventilation i dräneringslagret.
Nästa steg
Vill du mäta källaren under den här eldningssäsongen, anmäl intresse för radonmätning, tjänsten öppnar januari 2027 med spårfilmsdosor och analys av Swedac-ackrediterat laboratorium. Ligger du redan över 200 Bq/m³, anmäl intresse för radonsanering så letar vi en kontrollerad saneringsfirma i din kommun. Ska du dränera huset, läs först dränering av hus med källare så att tätning och radonrör kommer med i offerten.
Vanliga frågor
Hänger radon och fukt i källaren ihop?
Ja, i hög grad. Markradon och markfukt kommer in genom samma otätheter: sprickor i betonggolvet, skarven mellan golv och grundmur, rörgenomföringar, golvbrunnar och porösa väggar. Undertryck i källaren, till exempel från självdrag eller en frånluftsfläkt utan tilluft, drar in både radonhaltig och fuktig markluft. En källare med fuktproblem bör därför också mätas för radon. Åtgärder som tätning och balanserad ventilation hjälper mot båda, medan en radonsug i första hand är en radonåtgärd.
Vad är gränsvärdet för radon i källare?
Samma som för resten av bostaden: referensnivån 200 Bq/m³ som årsmedelvärde enligt strålskyddsförordningen. Det finns inget särskilt gränsvärde för källare. Skillnaden är hur rummet används. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning mäts bara boendeutrymmen, inte förråd, garage eller tvättstuga, så ett högt värde i ett förråd räknas inte in i bostadens årsmedelvärde. Är källaren inredd med sovrum eller gillestuga är den ett bostadsplan som ska mätas, och då gäller 200 Bq/m³ fullt ut.
Hur mäter jag radon i källaren?
Med spårfilmsdosor i minst 60 dygn under eldningssäsongen, normalt 1 oktober till 30 april, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning. Finns bostadsrum i källaren ska planet ha en egen mätpunkt, utöver minst två mätpunkter i bostaden totalt. Dosan placeras minst 30 cm från golv, vägg och tak, minst 1,5 m från fönster, ytterdörr, tilluftsdon och element och minst 0,5 m från frånluftsdon, och flyttas inte under mätningen. Två dosor kostar 2026 cirka 500–1 000 kr och en extra dosa 175–313 kr; analysen görs av ett Swedac-ackrediterat laboratorium.
Sänker dränering radonhalten?
Inte i sig. En dränering leder bort vatten och håller grundmuren torr, men den skapar inget undertryck under huset och tätar inte golvet. Däremot är en utvändig dränering ett tillfälle att täta grundmuren och förbereda radonventilation i dräneringslagret. Villaägarna beskrev 2020 en suterrängvilla där fläktar på dräneringens spolbrunnar sänkte halten från cirka 260 till 115 och sedan 90 Bq/m³; Boverket varnade i samma artikel för tjälskador. Mät alltid om efter en dränering, eftersom arbetet kan ändra hur markluft rör sig under huset.
Vad är normal radonhalt i hus?
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är medelhalten i svenska bostäder cirka 100 Bq/m³, och myndigheten uppskattar att närmare 400 000 bostäder ligger över referensnivån 200 Bq/m³. I småhus byggda 1950–1980 låg 33 procent av de mätta husen över 200 Bq/m³ enligt SSM:s rapport 2021:28, mot 11 procent för hus från 1980–2000. Källarplanet ligger ofta högre än övriga plan i samma hus, eftersom det har störst kontakt med marken och störst undertryck. Det enda sättet att veta var ditt hus ligger är att mäta.
Hur får man bort radon i källare?
Första steget är att ta reda på var radonet kommer ifrån: marken, byggnadsmaterialet eller hushållsvattnet, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Vid markradon, som är vanligast i hus med källare, tätas sprickor och genomföringar, och räcker inte det installeras en radonsug som skapar undertryck under golvet. SSM kallar radonsugen den vanligaste och oftast bästa åtgärden mot markradon. Kommer radonet från blåbetong är ökad ventilation rätt väg. Efter åtgärd krävs en ny långtidsmätning för att visa att halten verkligen sjunkit.
Kan man bo i ett hus med radon?
Ja, radon finns i alla hus i någon halt och är ingen akut fara. Risken gäller långvarig exponering: enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ökar risken för lungcancer med 16 procent per 100 Bq/m³ vid långvarig exponering, mest för rökare. Ligger årsmedelvärdet över 200 Bq/m³ finns en skyldighet att utreda och åtgärda, men du behöver inte flytta ut. Prioritera rum där ni sover eller vistas länge, vilket ofta är just källarens sovrum eller gillestuga, och boka utredning och åtgärd så snart det är praktiskt möjligt.
Mät radon i vinter
Radonmätning med analys av Swedac-ackrediterat laboratorium öppnar i januari 2027. Anmäl intresse så hör vi av oss när dosorna finns, i god tid innan de måste vara på plats omkring 1 mars. Utan förbindelse.
Anmäl intresse för radonmätning
- Anmäl intresse
- Vi hör av oss när dosorna finns i januari
- Rapport från ackrediterat laboratorium
Källor
- Strålsäkerhetsmyndigheten – Metodbeskrivning: Mätning av radon i bostäder (augusti 2026, tillämpas från 1 oktober 2026) (hämtad 2026-10-28)
- Strålskyddsförordningen (2018:506) 3 kap. 6 § – referensnivå för radon (hämtad 2026-10-28)
- Strålsäkerhetsmyndigheten – Åtgärder mot radon (hämtad 2026-10-28)
- Strålsäkerhetsmyndigheten – Radonkällor i inomhusluften (hämtad 2026-10-28)
- Strålsäkerhetsmyndigheten – Hälsorisker med radon (hämtad 2026-10-28)
- Strålsäkerhetsmyndigheten – Radon i småhus (hämtad 2026-10-28)
- Strålsäkerhetsmyndigheten – Vägen till ett radonfritt boende (broschyr, juli 2016) (hämtad 2026-10-28)
- Strålsäkerhetsmyndigheten – Rapport 2021:28, radonhalter i svenska bostäder (hämtad 2026-10-28)
- Boverket – Sanera radon (hämtad 2026-10-28)
- Skatteverket – Ger arbetet rätt till rotavdrag? (hämtad 2026-10-28)
- Skatteverket – Så fungerar rotavdraget (hämtad 2026-10-28)
- Villaägarna – Så kan du sänka radonhalten via husets dränering (2020-04-23) (hämtad 2026-10-28)
- Eurofins Radon – Långtidsmätning villa, pris per detektor (hämtad 2026-10-28)
- Ocab – Radondosor, pris för två dosor och extra dosa (hämtad 2026-10-28)
- Peter Sotare – Radonmätning villa, extra dosa (hämtad 2026-10-28)
- Aerius – Radon i huset, priser radonsug efter ROT (hämtad 2026-10-28)
- Aerius – Radonsanering, eftermätning och garanti (hämtad 2026-10-28)
- Aerius – Radonmätning, hembesök med instrument (hämtad 2026-10-28)
- Akono – Vad kostar radonmätning och sanering (uppdaterad 2026-10-09) (hämtad 2026-10-28)
- Hemkomfort – Vad kostar radonsanering (hämtad 2026-10-28)
- Leadhive – Kalkylator radonsanering, exempel 2026 (hämtad 2026-10-28)
- Ahlsell – Radonsugfläktar, effekt i watt (hämtad 2026-10-28)