Radonkarta: vad SGU:s och kommunens kartor visar

Tanken bakom sökningen “radonkarta Sverige” är rimlig: om radon kommer från marken borde en karta över marken säga hur det är med mitt hus. Men kartorna visar hur stor risken är att marken i ett område avger mycket radon och är gjorda för kommuner som planerar nya bostadsområden. Vad som händer i ditt hus beror på sprickor i plattan, ventilation och byggmaterial, och det syns inte på någon karta. Här får du veta vad en radonkarta är, var du hittar SGU:s och kommunernas kartor, vad riskklasserna betyder och hur du använder kartan utan att luras av den.

Vad är en radonkarta?

Det som kallas radonkarta är nästan alltid en markradonkarta eller radonriskkarta: en översiktlig indelning av marken efter hur mycket radon jordluften kan väntas innehålla. Enligt den nationella handlingsplanen för radon (Strålsäkerhetsmyndigheten med flera, 2018) finns sådana undersökningar för många kommuner, med marken indelad i lågriskområde, normalriskområde och högriskområde. De bygger i stort sett alltid på geologi, markens uranhalt och jordarternas genomsläpplighet, eftersom Sverige saknar en central databas över radonmätningar inomhus. Underlaget är ofta SGU:s flygmätningar av gammastrålning, jordartskartan, ett antal mätningar av radon i jordluft och mätningar på berggrunden.

Bakom kartorna står framför allt två aktörer. SGU, Sveriges geologiska undersökning, kartlägger naturlig radioaktivitet med flyg- och markmätningar, publicerar kartvisare över gammastrålning (uran), jordarter och berggrund och tar fram radonriskkartor åt kommuner; SGU mäter inte radon inomhus. Kommunerna använder kartorna som underlag för översikts- och detaljplaner och bygglov; vissa publicerar dem på webben, andra lämnar ut dem på begäran. Svensk Radonförening kallar kartorna ett trubbigt verktyg för en enskild byggnad, och Radonova påpekar att det saknas en standard för hur de tas fram.

Vad betyder låg, normal och hög risk?

Riskklasserna går tillbaka på Statens planverks rekommendationer från 1982 och används i SGU:s radonriskkartor för kommuner, till exempel rapport 2008:7 för Uddevalla:

Riskklass	Marken	Radon i jordluft, 1 m under markytan	Rekommenderat byggutförande
Lågradonmark	Berggrund med mycket låg uranhalt (kalksten, sandsten, de flesta gnejser), mäktig lera och silt utan torrsprickor	Under 10 kBq/m³ (sand, morän)	Traditionellt
Normalradonmark	“Merparten av all mark i Sverige”	10–50 kBq/m³	Radonskyddande
Högradonmark	Alunskiffer, uranrika graniter och pegmatiter, grus och grovkornig morän med hög radiumhalt, jordarter med alunskifferfragment	Ofta över 50 kBq/m³	Radonsäkert

Ett högriskområde på kartan består huvudsakligen av högradonmark men kan rymma fläckar av normal- och lågradonmark, och tvärtom; SGU skriver att “enstaka höga och låga mätresultat kan förekomma inom de olika områdena”. Lägg också märke till enheten. Kartan räknar i kilobecquerel per kubikmeter jordluft, medan referensnivån inomhus är 200 Bq/m³, alltså 0,2 kBq/m³. Även lågradonmark med 10 kBq/m³ innehåller beräknat 50 gånger mer radon än referensnivån inne. Det är därför SGU skriver att det alltid finns tillräckligt med radon i marken för att halten inomhus ska kunna bli för hög om huset är otätt mot marken, även i lågriskområden.

Var hittar du radonkartan?

SGU. SGU:s radonsida länkar till kartvisarna “Gammastrålning, uran”, “Jordarter” och “Berggrund”, inte till någon samlad radonkarta för Sverige. Till den som ska köpa hus skriver SGU att jordartskartan visar vilket material som finns i markytan och urankartan om strålningen är hög eller låg där du bor, men att båda bara ger en mycket översiktlig bild, och att kommunen normalt har bäst koll. Handlingsplanen 2018 föreslog en rikstäckande markradonkarta med fyra riskkategorier; i november 2026 fanns ingen sådan länkad från SGU:s radonsida.

Göteborg. Göteborgs Stad publicerar en radonriskkarta som PDF och skriver att kartan kommer från SGU, att den visar låg-, normal- och högriskområden, att Göteborg till största delen ligger i låg- eller normalriskområde och att kartan inte är tillräckligt noggrann för att visa gränser för enskilda fastigheter.

Stockholm. Stockholms stad har ingen publik radonkarta, men e-tjänsten “Sök radonmätningar” där du söker på adress eller fastighet bland mätningar i bostadshus, skolor och förskolor. Den visar bara resultat som miljöförvaltningen begärt in och fastighetsägare skickat in; hittar du inget kan huset ändå vara mätt. Dosor går inte att beställa genom kommunen.

Uppsala. Uppsala kommuns radonsida, uppdaterad 23 oktober 2026, nämner ingen radonkarta. Den skriver att hus på rullstensåsar kan vara särskilt utsatta, att dosor beställs från ett ackrediterat laboratorium och att “det går inte att beställa dosor genom miljöförvaltningen”. Beställer du via kommunens länkar hamnar resultatet i miljöförvaltningens register.

Andra kommuner. Söker du radonkarta för Gävle, Linköping, Skåne eller Västra Götaland är gången densamma: miljökontoret eller bygglovsenheten har markradonkartan om den finns, och enligt Strålsäkerhetsmyndigheten kan kommunen också ha resultat från tidigare mätningar på din fastighet eller i området. Fråga efter båda.

Varför räcker inte kartan?

Strålsäkerhetsmyndigheten svarar så här på frågan om det finns en radonkarta för en viss adress: SGU kartlägger radioaktivitet i berg, jord och grundvatten, men markradonkartorna är för oprecisa för att dra slutsatser om en specifik tomt. Det finns tillräckligt med markradon i hela Sverige för att inomhushalterna ska kunna överstiga referensnivån, husets konstruktion avgör hur mycket som tränger in, och “det enda sättet att få reda på radonhalten i ett hus är därför genom långtidsmätningar av radon i inomhusluften”.

Huset avgör. Handlingsplanen skriver att även låga markradonhalter kan ge halter över riktvärdet om huset är otätt mot marken, och att lågriskområde därför inte får tolkas som “ingen risk”. Hur markluften kommer in beskrivs i radon i källare.
Blåbetong syns inte på kartan. Radon från blåbetong, tillverkad 1929–1975 enligt Strålsäkerhetsmyndigheten, har inget med marken att göra; ett hus i lågriskområde kan ligga över 200 Bq/m³ enbart på grund av väggarna. Enligt Radonova beror femton procent av de förhöjda värdena i Sverige på blå lättbetong (bolagets egen uppgift). Läs mer i guiden om blåbetong.
Grannhus skiljer sig. Svensk Radonförening: “Två hus som ser likadana ut och står bredvid varandra kan ha helt olika värden.”
Upplösningen är grov. Handlingsplanen konstaterar att kartorna är översiktliga, inte kan tolkas på fastighetsnivå och ibland är gjorda utan modernt underlag.
Huset förändras. Tillbyggnad, fönsterbyte, ny ventilation och markarbeten ändrar halten. Därför rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten ny mätning efter tio år eller ombyggnad, oavsett karta.

Bra att veta: Boverket skriver att du bör mäta även om du bara misstänker att huset ligger i ett område med höga halter av markradon eller är byggt med blåbetong. Ett grönt område på kartan är inte ett skäl att låta bli.

Var i Sverige är radon vanligast?

Ingen myndighet rankar län eller kommuner, eftersom en nationell databas över inomhusmätningar saknas. Det som finns är tre sorters underlag.

Geologin. Handlingsplanen pekar ut rullstensåsar, där genomsläpplig mark kan ge mycket höga halter i byggnader, och områden med alunskiffer. SGU nämner alunskiffer, uranrika graniter och pegmatiter som uranrika bergarter och skriver att mycket höga halter har uppmätts i hus på grusåsar. Lera är normalt tät, men torksprickor eller tunna lerlager kan göra även lera till riskjord.

Byggåret. I Strålsäkerhetsmyndighetens rapport 2021:28 låg 33 procent av de mätta småhusen från 1950–1980 över 200 Bq/m³, mot 11 procent för 1980–2000 och 2,0 procent för 2014–2016. Myndigheten uppskattar att närmare 400 000 bostäder ligger över referensnivån.

Mätdata per kommun. Radonova redovisade i oktober 2025 att 23 procent av 119 511 mätta villor 2015–2025 låg över 200 Bq/m³, och Svensk Radonförening publicerade kommunsiffrorna i november 2025:

Kommun	Andel mätta villor över 200 Bq/m³ 2015–2025
Falköping	48 %
Kumla	47 %
Eskilstuna	46 %
Skara	42 %
Västerås	40 %
Borås	38 %
Stockholm	34 %
Linköping	27 %
Uppsala	24 %
Rikssnitt	23 %
Göteborg	13 %
Malmö	7 %

Siffrorna gäller villor vars ägare valt att mäta och överskattar andelen i hela beståndet, vilket föreningen själv påpekar. Men Göteborg ligger enligt sin egen karta mest i låg- och normalriskområde, och ändå låg mer än var åttonde mätt villa över nivån.

Så använder du kartan rätt

Situation	Vad kartan ger	Vad som behövs
Du bor i huset	En aning om hur bråttom det är	Långtidsmätning minst 60 dygn under eldningssäsongen enligt metodbeskrivningen 2026
Du ska köpa hus	Argument för att kräva protokoll; högriskområde kan tala för utvidgad undersökningsplikt	Mätprotokoll yngre än tio år, annars korttidsmätning före köpet och klausul, se köpa hus med radon
Du ska bygga nytt	Riskklassen anger rekommenderat utförande: traditionellt, radonskyddande eller radonsäkert	Markradonundersökning tidigt; byggherren ansvarar enligt Boverket för att huset klarar 200 Bq/m³
Du har ett värde över 200	Ledtråd om markradon är trolig källa	Radonutredning på plats som skiljer mark från blåbetong, se gränsvärde för radon

Vid nybygge är kartan det verktyg den är gjord för. Boverket skriver att byggherren ansvarar för att byggnaden inte får för höga radonhalter och att det ofta lönar sig att undersöka markradonet tidigt eftersom det är svårt och dyrt att åtgärda i efterhand. Enligt handlingsplanen ger en markundersökning med mätning av radon i jordluften mer precis information än de kommuntäckande kartorna.

Räkneexempel: kartan kostar inget, mätningen nästan inget

Du tittar på en enplansvilla från 1968 som kommunens karta placerar i normalriskområde. Kartan kostar 0 kr och säger att marken är som större delen av Sverige. Två långtidsdosor kostar 495 kr hos Ocab eller 945 kr direkt från Eurofins (2 × 472,50 kr) och ger ett årsmedelvärde att jämföra med 200 Bq/m³; hinner du inte 60 dygn före tillträdet ger en korttidsmätning för 550–1 545 kr en indikation. Visar den 350 Bq/m³ förhandlar du om en radonsug på 20 000–55 000 kr efter ROT enligt saneringsfirmornas prislistor, se vad radon kostar. Visar den 90 Bq/m³ har du för under tusenlappen fått det svar kartan aldrig kunde ge.

Nästa steg

Använd radonkartan som det den är: en anledning att mäta, inte ett svar. Två dosor kostar 2026 cirka 500–1 000 kr och ska vara på plats senast omkring 1 mars för att hinna 60 dygn före 30 april; hela proceduren finns i pelarsidan om radon i hus. Anmäl intresse för radonmätning så hör vi av oss när beställningen öppnar i januari 2027, med spårfilmsdosor och analys av Swedac-ackrediterat laboratorium enligt metodbeskrivningen 2026.

Vanliga frågor

Var finns radon?

Radon finns i marken i hela Sverige. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten innehåller markluften nästan alltid 5 000–200 000 Bq/m³, och SGU skriver att det alltid finns tillräckligt med radon i marken för att halterna inomhus ska kunna överstiga referensnivån om huset är otätt mot marken, även i lågriskområden. Mest radon avger uranrik berggrund som alunskiffer och vissa graniter, och mest släpper genomsläpplig mark som grus, sand och rullstensåsar igenom. Dessutom finns radon i blåbetong i hus byggda 1929–1975 och i vatten från egna borrade brunnar. En radonkarta visar var markrisken är högre, inte vilka hus som har problem.

Vilka hus har radon?

Alla hus har radon i någon grad, men förhöjda halter är vanligast i hus som är otäta mot marken, står på genomsläpplig mark eller är byggda med blåbetong. I Strålsäkerhetsmyndighetens rapport 2021:28 låg 33 procent av de mätta småhusen byggda 1950–1980 över 200 Bq/m³, 53 procent av dem med blåbetong, mot 11 procent av husen från 1980–2000 och 2 procent av husen från 2014–2016. Källare och bottenvåningar har oftast högst halt eftersom undertrycket där drar in markluft. Men två likadana grannhus kan enligt Svensk Radonförening ha helt olika värden, så byggår och karta är bara skäl att mäta.

Finns det en radonkarta för Uppsala?

Uppsala kommuns radonsida (uppdaterad 23 oktober 2026) hänvisar inte till någon radonkarta. Den skriver att hus på rullstensåsar kan vara särskilt utsatta eftersom marken släpper igenom mycket luft, att du beställer dosor från ett ackrediterat laboratorium och att det inte går att beställa dosor genom miljöförvaltningen; beställer du via kommunens länkar blir resultatet synligt i miljöförvaltningens register. SGU:s kartvisare för gammastrålning och jordarter täcker Uppsala men ger enligt SGU bara en mycket översiktlig bild. I Radonovas mätdata 2015–2025 låg 24 procent av de mätta villorna i Uppsala över 200 Bq/m³.

Var i Sverige finns det mest radon?

Det finns ingen officiell rankning av län eller kommuner, eftersom Sverige enligt den nationella handlingsplanen för radon saknar en central databas över inomhusmätningar. Handlingsplanen pekar ut rullstensåsar och områden med alunskiffer som typiska högriskområden. Den mest detaljerade kommunjämförelsen är Radonovas mätdata 2015–2025, redovisade av Svensk Radonförening i november 2025: rikssnitt 23 procent av mätta villor över 200 Bq/m³, Falköping 48, Kumla 47, Eskilstuna 46, Skara 42, Västerås 40, Borås 38, Stockholm 34, Uppsala 24, Göteborg 13 och Malmö 7 procent. Siffrorna gäller villor vars ägare valt att mäta och ligger därför högre än rikssnittet.

Hur vet jag om mitt hus har radon?

Bara genom att mäta. Radon syns inte, luktar inte och ger inga symtom, och enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är markradonkartorna för oprecisa för att säga något om en enskild tomt. Beställ spårfilmsdosor med analys av ett Swedac-ackrediterat laboratorium, placera minst två dosor (sovrum och ett rum till, varje våning med bostadsrum) och mät minst 60 dygn i följd under eldningssäsongen 1 oktober–30 april, enligt myndighetens metodbeskrivning som gäller från 1 oktober 2026. Fråga även kommunens miljökontor om det finns tidigare mätningar på fastigheten, och be om mätprotokoll när du köper hus.

Hur mycket kostar det att mäta radon i en villa?

En långtidsmätning med två spårfilmsdosor inklusive analys kostar 2026 cirka 500–1 000 kr inklusive moms: Ocab 495 kr, Attunda 500 kr, Hemkomfort 550 kr, Anticimex från 795 kr och direkt från laboratoriet Eurofins 472,50 kr per detektor, alltså 945 kr för två. En tvåplansvilla behöver dosor på varje plan med bostadsrum, fyra dosor från Eurofins kostar 1 695 kr. Korttidsmätning med två dosor inför husköp kostar 550–1 545 kr. Att titta på SGU:s kartvisare eller kommunens radonkarta kostar inget, men ersätter inte mätningen. Radonmätning ger inget ROT-avdrag enligt Skatteverket.

Källor

Strålsäkerhetsmyndigheten – FAQ: Jag är intresserad av ett hus på en viss adress, finns det en radonkarta för området? (hämtad 2026-11-02)
Strålsäkerhetsmyndigheten m.fl. – Nationell handlingsplan för radon (2018), avsnitt 5.4 Geografiska riskkartor (hämtad 2026-11-02)
Strålsäkerhetsmyndigheten – Radonkällor i inomhusluften (hämtad 2026-11-02)
Strålsäkerhetsmyndigheten – Radon i småhus (hämtad 2026-11-02)
SSM rapport 2021:28 – Analysis of Radon Levels in Swedish Dwellings and Workplaces (hämtad 2026-11-02)
SGU – Radon och strålning (hämtad 2026-11-02)
SGU – Markradon (hämtad 2026-11-02)
SGU – FAQ: Jag ska köpa hus och undrar om det finns radon i marken vid fastigheten? (hämtad 2026-11-02)
SGU – Kartvisaren Gammastrålning, uran (hämtad 2026-11-02)
SGU-rapport 2008:7 – Reviderad radonriskkarta för Uddevalla kommun (riskklasser och byggutförande, s. 5–6, 10) (hämtad 2026-11-02)
Uppsala kommun – PM Radon, markradonundersökning (2023-05-12), klassgränser 10 och 50 kBq/m³ (hämtad 2026-11-02)
Boverket – Radon vid uppförande av ny byggnad (hämtad 2026-11-02)
Boverket – Mät radon i ditt hus (hämtad 2026-11-02)
Göteborgs Stad – Radon (radonriskkarta från SGU) (hämtad 2026-11-02)
Stockholms stad – E-tjänsten Sök radonmätningar (hämtad 2026-11-02)
Stockholms stad – Radon (boende.stockholm, uppdaterad 2026-05-05) (hämtad 2026-11-02)
Uppsala kommun – Mäta och åtgärda radon i bostaden (uppdaterad 2026-10-23) (hämtad 2026-11-02)
Svensk Radonförening – Radonkartor kan ge falsk trygghet (pressmeddelande 2021-09-07) (hämtad 2026-11-02)
Svensk Radonförening – Nära var fjärde villa som mätt radon visar förhöjda halter, andel per kommun (pressmeddelande 2025-11-03) (hämtad 2026-11-02)
Svensk Radonförening – Åtgärder mot radon (hämtad 2026-11-02)
Radonova – Radonkartor visar inte radonhalten i en enskild byggnad (blogg 2019-02-21) (hämtad 2026-11-02)
Eurofins Radon – Långtidsmätning villa, pris (hämtad 2026-10-28)
Ocab – Radondosor, pris (hämtad 2026-10-28)
Attunda – Boka radonmätning, pris (hämtad 2026-10-28)
Skatteverket – Ger arbetet rätt till rotavdrag? (hämtad 2026-10-28)