Dräneringsrör – typer, dimensioner, fall och hur de fungerar

Dräneringsröret är hjärtat i en dränering, och det är också den del där det finns flest varianter i bygghandeln. Slang på rulle, styva rör, enkel- och dubbelvägg, med eller utan fiberstrumpa, 50 till 160 mm. Här reder vi ut vilka rör som passar var, hur mycket fall de ska ha, hur de läggs rätt och vad de kostar 2026.

Hur fungerar dräneringsrör?

Ett dräneringsrör är ett rör med slitsar eller hål i väggen. Vatten i marken runt röret rinner in genom slitsarna och leds inuti röret till ett utlopp. För att det ska fungera krävs tre saker:

1. Makadam runt röret. Krossad sten utan finmaterial släpper igenom vatten många gånger snabbare än jord och fungerar som en vattensamlande zon runt röret.
2. Fiberduk runt makadamen. Geotextilen släpper igenom vatten men stoppar jordpartiklar, så att makadam och rör inte slammar igen.
3. Fall mot utloppet. Vattnet rinner inte av sig självt i ett plant rör. Ett fall på 1:200–1:300 krävs för att det ska transporteras bort.

Resultatet är att grundvattennivån runt huset sänks till rörets nivå. Allt vatten ovanför rören dräneras bort, och grunden står torr. Rörens placering i förhållande till grundsulan beskrivs i så går en dränering till.

Typer av dräneringsrör

Typ	Material	Dimension	Pris 2026	Passar för
Dräneringsslang, korrugerad	PE/PVC, enkelvägg	50, 80, 100 mm	15–40 kr/m	Gräsmatta, rabatt, dike
Dräneringsslang med fiberstrumpa	PE, enkelvägg	80, 100 mm	25–50 kr/m	Sandig mark, trädgård
Dräneringsrör, dubbelvägg	PP, slät insida	110, 160 mm	40–200 kr/m	Husgrund, standardval
Dräneringsrör, styvt PVC	PVC, enkelvägg	110 mm	50–130 kr/m	Husgrund, äldre standard
Rör med 1/3 eller 2/3 slitsning	PP	110, 160 mm	60–220 kr/m	Där vatten bara ska tas in uppifrån

Dräneringsslang

Säljs på rulle i 50–100 meters längder och läggs snabbt utan skarvar. Nackdelarna är att slangen är mjuk, deformeras vid återfyllning, har en veckad insida som bromsar vattnet och samlar slam, och är svår att spola. Runt husgrund avråder de flesta entreprenörer från slang. För dränering av gräsmatta och tomt är den däremot ett bra och billigt val.

Dubbelväggiga dräneringsrör

Standardvalet runt hus 2026. Utsidan är korrugerad för styvhet, insidan slät så att vattnet rinner lätt och slam inte fastnar. Rören levereras i 6 meters längder med muff och tätningsring, tål att läggas på 2–3 meters djup och går att spola med högtryck. Dimension 110 mm räcker för i princip alla villor.

Helslitsade eller delslitsade rör

Helslitsade rör (slitsar runt om) är standard vid husdränering. Delslitsade rör har slitsar på bara en del av omkretsen och används när vatten bara ska tas in uppifrån, till exempel i vägbyggen. För villor är helslitsat nästan alltid rätt.

Vilken dimension ska dräneringsrör ha?

Dimension	Användning
50 mm	Små rabatter, krukodlingar, dränering under altanplattor
80 mm	Gräsmatta, trädgårdsdiken, mindre tomtytor
100 mm (slang)	Större gräsmattor, tomtdränering
110 mm	Husgrund, garage, murar, standard för villa
160 mm	Stora byggnader, flerbostadshus, mycket vatten, samlingsledningar

Kapaciteten hos ett 110 mm-rör med 5 promilles fall är flera liter per sekund, långt mer än en villagrund avger. Att gå upp till 160 mm ger inte bättre dränering, bara dyrare material och bredare schakt. Däremot är 110 mm viktigt framför 80 eller 100 mm slang av spolbarhets- och hållbarhetsskäl.

Rätt fall på dräneringsrör

Fall anges som förhållande eller promille:

• 1:200 = 5 mm per meter = 5 promille
• 1:300 = 3,3 mm per meter = 3,3 promille
• 1:100 = 10 mm per meter = 10 promille

Minimum runt hus är 1:200–1:300. Många entreprenörer lägger 5–10 promille för marginal mot sättningar i makadambädden. Exempel: en villa med 40 meter omkrets där utloppet ligger i ett hörn. Rören går 20 meter åt varje håll från den högsta punkten (hörnet mittemot utloppet). Med 5 promilles fall ligger rören 10 cm lägre vid utloppet än vid högsta punkten. Med 10 promille blir det 20 cm, vilket innebär att schaktet måste vara 20 cm djupare vid utloppet än vid startpunkten.

Tips: Kontrollera fallet med rotationslaser eller slangvattenpass innan makadamen läggs på röret, aldrig efteråt. Svackor där vatten blir stående är den vanligaste orsaken till en dränering som slutar fungera efter några år.

Lägga dräneringsrör – så gör du

1. Schaktbotten planas med fall. Rörets överkant ska ligga 15–20 cm under grundsulans underkant, utanför sulan.
2. Fiberduk läggs i botten och upp längs schaktets ytterkant. Använd geotextil bruksklass N2 (N1 räcker i lätt mark, N3 vid sten och grov återfyllning).
3. Makadambädd 10–15 cm, fraktion 8/16 eller 16/32, tvättad.
4. Rören läggs med slitsarna runt om, skarvas med muffar, och justeras till rätt fall.
5. Spolbrunn sätts i varje hörn eller minst var 20–25 meter. Se pumpbrunn och spolbrunn.
6. Makadam fylls på till minst 15 cm över rörets hjässa och upp längs dräneringsskivan.
7. Fiberduken viks över makadamen innan återfyllning.
8. Utloppet kopplas till dagvattenbrunn med sandfång, vars botten ligger minst 50 cm under rören.

Takvatten från stuprör ska gå i egna täta rör (märkta dagvatten, ofta röda eller bruna), aldrig i dräneringsrören. Se dagvatten och stenkista.

Makadam och fiberduk – rörets viktigaste grannar

Material	Rekommendation	Mängd villa 40 m, källare	Kostnad 2026
Makadam 8/16	Närmast röret, fin struktur	5–8 ton	2 000–5 000 kr
Makadam 16/32	Huvudfyllning runt rör och skiva	20–35 ton	8 000–20 000 kr
Geotextil N2	Hela schaktets yta	150–250 m²	2 500–5 000 kr

Använd aldrig singel (rundade naturstenar) eller grus med finmaterial närmast röret: singel packar sig dåligt och grus slammar igen slitsarna. Makadam ska vara tvättad, vilket brukar stå på följesedeln.

Vanliga fel med dräneringsrör

• Dräneringsslang runt husgrund som trycks ihop vid återfyllning.
• Fel fall eller svackor, vatten blir stående och fryser.
• Rör i nivå med grundsulan i stället för under.
• Fiberduk direkt runt röret i lerjord, som sätter igen av järnutfällning. Duken ska ligga runt makadamen.
• Takvatten i dräneringen, som vid skyfall fyller rören med vatten och löv.
• Inga spolbrunnar, så att rören inte går att underhålla.
• Utlopp högre än rören, vattnet kan inte rinna ut utan pumpbrunn.

De flesta felen är omöjliga att se efter återfyllning, och entreprenören bör därför fotografera schaktet innan det fylls igen. Vad som ska stå i offerten om rör, makadam och fiberduk går vi igenom i så läser du en offert.

Dräneringsrör och ROT-avdrag

Rören är material och ger inget ROT-avdrag. Arbetet med att lägga dem ger 30 % avdrag enligt Skatteverket när det utförs av en firma på din tomt. Eftersom rören bara är några tusenlappar av en dränering på 150 000–300 000 kr är det ingen post att snåla på. Köper du rören själv och låter en firma lägga dem får du ändå ROT på arbetet, men de flesta entreprenörer föredrar att leverera material själva för garantins skull. Se ROT-avdrag för dränering.

Nästa steg

Nu vet du vilka dräneringsrör som passar var och hur de ska läggas. Ska du dränera huset, räkna på hela kostnaden i priskalkylatorn och beskriv ditt ärende så kopplar vi dig kostnadsfritt till en kontrollerad markentreprenör som lägger rören rätt från början.

Vanliga frågor

Hur fungerar dräneringsrör?

Dräneringsrör har slitsar eller hål i väggen som släpper in vatten från marken runt om. Rören läggs i makadam, som leder vattnet snabbt ner till röret, och omsluts av fiberduk som hindrar jord från att följa med. Med ett fall på 1:200–1:300 rinner vattnet inuti röret mot ett utlopp, en dagvattenledning, stenkista eller pumpbrunn. På så sätt sänks vattennivån i marken runt husgrunden till under rörets nivå.

Vilken dimension ska dräneringsrör ha?

Runt en husgrund används nästan alltid dräneringsrör med 110 mm diameter. Det ger god kapacitet, går att spola och tål att läggas på 2 meters djup. 160 mm används vid stora byggnader eller mycket vatten. 50 och 80 mm, ofta som dräneringsslang, räcker för gräsmattor, rabatter och trädgårdsytor men inte för husdränering. Flera entreprenörer avråder från dräneringsslang runt hus eftersom den är svår att spola och lätt deformeras.

Hur mycket fall ska ett dräneringsrör ha?

Ett dräneringsrör runt hus ska ha ett fall på minst 1:200–1:300, det vill säga 3–5 mm per meter, mot utloppet. Många entreprenörer lägger 5–10 mm per meter för att få marginal mot sättningar. För mycket fall är sällan ett problem, men kräver djupare schakt vid utloppet. Fallet kontrolleras med laser innan makadamen läggs på, och rör utan fall eller med svackor är den vanligaste orsaken till en dränering som inte fungerar.

Vad är skillnaden på dräneringsrör och dräneringsslang?

Dräneringsslang är ett tunt, böjligt korrugerat rör som säljs på rulle i 50–100 meters längder, ofta i 80 eller 100 mm. Det är billigt och snabbt att lägga men deformeras lätt, är svårt att spola och slammar igen fortare. Dräneringsrör är styva, oftast dubbelväggiga PP-rör i 6 meters längder med slät insida, i 110 eller 160 mm. Runt husgrund rekommenderas dräneringsrör, dräneringsslang passar för gräsmatta och tomt.

Ska dräneringsrör ha fiberduk?

Ja, nästan alltid. Fiberduk (geotextil) läggs runt makadamen, inte direkt runt röret, och hindrar finmaterial från jorden att tränga in och slamma igen systemet. Rör som säljs med fabriksmonterad fiberstrumpa ger extra skydd i sandig mark men kan sätta igen i lera med hög järnhalt. Utan fiberduk halveras ofta dräneringens livslängd. Välj geotextil i bruksklass N2 för normal villadränering.

Vad kostar dräneringsrör?

Dräneringsrör Ø110 mm i dubbelväggigt PP kostar 2026 cirka 40–120 kr per meter beroende på kvalitet och leverantör, och Ø160 mm 90–200 kr per meter. Dräneringsslang på rulle kostar 15–40 kr per meter. För en villa med 40 meter omkrets behövs cirka 50 meter rör inklusive anslutningar, alltså 2 000–6 000 kr. Rören är en liten del av totalkostnaden; makadam, fiberduk, brunnar och arbete står för resten.

Källor

1. Hornbach – Dränera huset, projektguide (hämtad 2026-10-20)
2. Villaägarna – Måste du dränera huset? (hämtad 2026-10-20)
3. Bygglovstjänst – Dränera hus kostnad 2026 (hämtad 2026-10-20)

Läs vidare

• Så går en dränering till – steg för steg från schakt till återställning

  Så dränerar man ett hus: schaktdjup, dräneringsrör med rätt fall, makadam, fuktskydd och avledning. Steg för steg med mått, tidsåtgång och vanliga fel.

• Pumpbrunn, spolbrunn och dräneringsbrunn – vad de gör, när de behövs och vad de kostar

  Pumpbrunn, spolbrunn och dräneringsbrunn förklarade: när du behöver en pump, hur spolbrunnar placeras, larm, backventil, underhåll och priser 2026.

• Dagvatten och stenkista – så leder du bort vatten från stuprör och dränering

  Så leder du bort dagvatten från stuprör och dränering: stenkista, fördröjningsmagasin eller kommunal ledning. Dimensionering, regler och kostnad 2026.

• Dränera gräsmatta, tomt, altan och garage – så får du bort vattnet från trädgården

  Står gräsmattan under vatten? Så dränerar du gräsmatta, tomt, altan och garage med dräneringsdiken, slang och stenkista. Metoder, mått och kostnad 2026.

• Dränera själv eller anlita firma? Ärlig jämförelse av kostnad, risk och vad du kan göra själv

  Kan man dränera huset själv? Ja, men är det värt det? Jämför kostnad (30 000–70 000 kr själv), tid, risker och ROT-avdrag, och se vad du kan göra själv.